
Analys av SvD-artikeln ur ett amerikanskt perspektiv (Trump-administrationen, mars 2026)
Artikeln i Svenska Dagbladet är en renodlad bekräftelse på det narrativ som pre… Visa mer
https://www.svd.se/a/0ppVkJ/storbritanniens-marinchef-sverige-ska-vara-del-av-hybridflottan
Kommentarer (1)
Han erkänner utan omsvep att Royal navy inte är redo för krig och vill nu utveckla en hybridflottta med hjälp av Sverige. Storbritanniens ”First sea lord” Gwyn Jenkins ger SvD detaljer om hur arbetet ska se ut.
Text: Therese Larsson Hultin. Foto: Joakim Ståhl.
Publicerad 05:18
Kopiera länk
Mail
X
Facebook
Sir Gwyn Jenkins är i Sverige för att sälja fartyg. Det är åtminstone den ena anledningen till att Storbritanniens marinchef befinner sig i Stockholm och kan träffa SvD på den brittiska ambassaden. Den andra är att främja de två ländernas samverkan till sjöss. Ett brittiskt-svenskt samarbete som Jenkins redan anser är ”otroligt starkt”. Och det sedan lång tid tillbaka.
– Det tror jag att båda sidor känner. Nu diskuterar vi hur vi kan fördjupa den militära relationen ytterligare, och det känns väldigt spännande.
En sådan fördjupning skulle kunna vara de fyra fregatter som Sverige snart ska beställa. En vapenaffär som brukar beskrivas som en av de största i svensk historia och som beräknas vara värd någonstans mellan 40 och 60 miljarder kronor.
Siffrorna har fått flera stora europeiska försvarsbolag att vädra morgonluft. Däribland brittiska Babcock, som tillsammans med Saab försöker sälja in fartyg som är en mindre version av de fregatter som byggs till den brittiska flottan.
– Jag har nu formellt lämnat över all dokumentation kring Storbritanniens erbjudande. Det är en viktig milstolpe för oss, säger den förste sjölorden.
Hybridflotta även i Östersjön
Men ländernas samarbete är inte upphängt på en enskild vapenaffär. Gwyn Jenkins har långtgående tankar på hur Sverige kan bidra till den massiva modernisering den brittiska flottan står inför de kommande åren.
– Vi har ett intressant projekt i Storbritannien som ska göra vår flotta mer autonom, vi kallar det för hybridflotta. Det som nu diskuteras med Sverige är hur hybridkonceptet kan anpassas till Östersjön och utvecklas ytterligare, säger general Jenkins som har en bakgrund i det brittiska amfibieförbandet Royal marines.
Det brittiska hangarfartyget HMS Prince of Wales omgivet av det amerikanska fraktskeppet USNS Wally Schirra, till vänster, och norska HNoMS Roald Amundsen till höger.
Det brittiska hangarfartyget HMS Prince of Wales omgivet av det amerikanska fraktskeppet USNS Wally Schirra, till vänster, och norska HNoMS Roald Amundsen till höger. Foto: LPhot Bill Spurr/Ministry of Defence
– Jag vill verkligen få med Sverige i programmet. För när det gäller systemintegration och innovation så är Sverige världsledande på vissa delar. Och om vi kombinerar brittisk kunskap kring fartygsbyggande med svensk innovationsförmåga så blir det verkligen kraftfullt, säger han.
Obemannade eskortfartyg nyckeln
Gwyn Jenkins beskriver hur hybridflottan kommer att vara en blandning av bemannade, traditionella örlogsfartyg och obemannade autonoma system, och hur den består av tre delar som han kallar bastion, shield och strike. Alltså bastion, sköld och anfall.
En del handlar om att i stor utsträckning använda sig av sonarbojar och så kallade gliders – undervattensglidare, som är en slags obemannad undervattenfarkost med lång uthållighet. Ett relativt billigt sätt att dygnet runt kunna övervaka kritisk infrastruktur och ge viktig information om hur motståndaren beter sig.
I Storbritanniens fall kommer hybridflottan inom några år även innebära att obemannade eskortfartyg följer och skyddar exempelvis fregatter och hangarfartyg. Som HMS Prince of Wales, där ett 90 meter långt eskortfartyg är tänkt att vara en ständig följeslagare till Royal navys kronjuvel. På flygdäcket står F-35, där varje plan i sin tur har ett autonomt flygsystem, en slags drönare, som följer stridsflygplanet upp i luften och förstärker dess förmåga med både övervakning och verkan.
Får Gwyn Jenkins som han vill kommer Sverige att skaffa liknande förmågor.
General Gwyn Jenkins är den förste First sea lord hittills med en bakgrund från amfibieförbandet Royal marines.
General Gwyn Jenkins är den förste First sea lord hittills med en bakgrund från amfibieförbandet Royal marines. Foto: Joakim Ståhl
– Tänk dig ett scenario där ett brittiskt krigsfartyg kommer in i Östersjön och där möts upp av ett svenskt obemannat system, som det arbetar tillsammans med. Likadant när en svensk fregatt ska till Nordatlanten. När det lämnar de danska sunden möter vi upp med brittiska system, säger han och förklarar att den stora fördelen med de obemannade farkosterna är att de är betydligt billigare att tillverka och lättare kan massproduceras.
Faktorer som enligt marinchefen gör att avskräckningen mot Ryssland får mycket större effekt.
Uppdraget: bli krigsdugligt
När general Jenkins utsågs till First sea lord i maj förra året, var det ett kraftigt försvagat Royal navy han tog över. Hans företrädare klagade ofta högljutt på hur nedbantad den brittiska marinen blivit. Något som inte minst har märkts på antalet fartyg.
Nedgången har sedan Falklandskriget 1982 varit kraftig, visar en jämförelse som tidningen Telegraph har gjort. Då hade Storbritannien 4 hangarfartyg och 51 fregatter. I dag är siffrorna enligt tidningen 2 och 9. Antalet ubåtar har fallit från 37 till 10.
Nya fregatter byggs förvisso för fullt och den första – av fem beställda – kommer att levereras under slutet av 2020-talet.
De blir ett välbehövligt tillskott när Gwyn Jenkins nu ska göra Royal navy krigsdugligt igen.
Ett ryskt fartyg passerar bakom Royal navys HMS Defender under övningen Baltops 22 i Östersjön.
Ett ryskt fartyg passerar bakom Royal navys HMS Defender under övningen Baltops 22 i Östersjön. Foto: Jonathan Nackstrand/AFP
– Mina order är tydliga. Enligt den försvarsutredning som blev klar i fjol, så ska jag vara redo för krig i slutet av det här årtiondet.
Du säger ”ska vara redo för krig”. Antyder inte det att ni inte är redo?
– Det gör det.
Så ni är inte krigsdugliga?
– Yeah. Jag skulle säga att vi kan genomföra avancerade operationer redan nu, och om vi skulle bli tillsagda att kriga så är det klart att vi gör det. Det är min militära skyldighet.
– Men är vi så redo som vi borde vara? Det tycker jag inte att vi är. Vi har arbete att göra och jag är fullkomligt dedikerad till uppdraget. Det ser jag även bland våra allierade i Nato. Jag försöker inte skrämma folk och tillsammans har vi otroliga resurser, säger han.
Gwyn Jenkins tillägger sedan att det även handlar om en mental omställning inom hela marinen – att de anställda behöver ställa in sig på att de kan behöva kriga.
Hangarfartyget HMS Prince of Wales i Tokyo i augusti 2025.
Hangarfartyget HMS Prince of Wales i Tokyo i augusti 2025. Foto: Eugene Hoshiko/AP
Kan skicka fartyg till Hormuz
Sedan USA och Israel attackerade Iran, och Teheran svarade med att stänga Hormuzsundet, har Donald Trump flera gånger bett sina europeiska allierade att skicka fartyg till sundet.
Svaret har så här långt varit nej. Men samma dag vi träffar Gwyn Jenkins är brittiska medier fulla av uppgifter om att Storbritannien leder en diskussion mellan 30 länder om att bistå med fartyg – efter kriget.
Marinchefen bekräftar att samtal pågår, men poängterar att det är svårt att planera en eventuell insats, när man inte vet hur konflikten slutar, eller när det kan bli aktuellt.
– Jag ser ingen som överväger att skicka krigsfartyg så länge konflikten pågår, men det här är ingen svartvit fråga, säger han.
– Det är fullt möjligt med ett scenario där huvudkonflikten är avslutad, men där det ändå är en komplicerad säkerhetssituation och skepp behöver skydd för att få igång världshandeln. Det är sådant vi diskuterar, säger Gwyn Jenkins.