SD, Trump & Ukraina I SvD

Osams med alla med andra ord, starkt jobbat 😉

https://www.svd.se/a/PpjM67/sd-kan-byta-fot-om-trump-sviker-ukraina
"Regeringen vill att Sverige ska stå vid USA:s sida i konflikten med Kina. Men SD har ett villkor: om Donald Trump sviker Ukraina kommer Sverige och Europa inte att vara lojalt med USA på andra sidan jordklotet.
WASHINGTON På ett möte i North Carolina i slutet av september sa Donald Trump att Ukraina borde ha kompromissat med Ryssland, för att förhindra krigsutbrottet 2022:
”Vilken uppgörelse som helst – den sämsta uppgörelsen – skulle ha varit bättre än vad vi har nu”, sa Trump. ”Om de hade gjort en dålig uppgörelse hade det varit mycket bättre. De skulle ha gett upp lite, och alla skulle leva.”
Donald Trump har sagt att han ska avsluta Rysslands krig i Ukraina på 24 timmar, om han blir president. De flesta bedömare menar att det skulle bli en fred på Rysslands villkor.
Hans vicepresidentkandidat JD Vance skissade nyligen på hur en fredsuppgörelse kan se ut. Ukraina skulle inte få tillbaka de delar som Ryssland har ockuperat – och landet skulle vara neutralt och stå utanför Nato.
De här signalerna från Trumplägret rimmar väldigt illa med Sveriges främsta säkerhetspolitiska prioritering, som är den här: Ryssland får inte vinna kriget i Ukraina.
”Den viktigaste åtgärden för säkerheten i vårt närområde att säkerställa att Ryssland inte når sina mål i anfallskriget mot Ukraina”, skrev regeringen i den nya säkerhetspolitiska strategin i somras.
Men den svenska regeringen ägnar sig inte åt att argumentera mot Donald Trumps planer för Ukraina. USA:s väljare kan ju fortfarande lösa problemet, genom att välja Kamala Harris till president.
Liksom de flesta europeiska regeringar undviker den svenska att provocera Trump, och tillämpar i stället ”den dagen den sorgen”-principen.
Men Sverigedemokraterna sitter inte i regeringen, och partiets ledande ideolog Mattias Karlsson skriver på plattformen X om vad som kommer att hända om ”USA sviker Europa i en av våra svåraste stunder i modern tid”.
En konsekvens skulle – enligt Karlsson – vara att USA inte längre kan räkna med fortsatt europeisk lojalitet i konflikten med Kina. Det är en ”djupt naiv” tanke att Europa ”kommer att förbli obrottsligt lojalt med USA i deras kommande kraftmätningar i den så kallade Indo-pacifiska regionen”.
Ironiskt nog är det just den lojalitet som regering Kristersson nu lägger energi på att formulera och marknadsföra.
I USA anser både Demokraterna och Republikanerna att Kina är det avgörande hotet mot amerikanska intressen. I Europa har det därför en längre tid funnits en oro för att USA framöver kommer att prioritera Asien framför Europa.
Sverige och andra Natoländer agerar därför på olika sätt för att bevara engagemanget i Europa. En del i det projektet är att signalera till USA att vi stödjer amerikanska intressen, också på andra sidan jordklotet.
Det handlar om att ”uppmärksamma amerikanska legitima säkerhetsproblem i andra delar av världen. Om vi ​​vill att USA ska vara engagerat i Europa måste vi inse att USA också har andra bekymmer”.
Så sa statsminister Ulf Kristersson till nyhetssajten Politico i mars, när den svenska flaggan hissades utanför Natohögkvarteret i Bryssel. I praktiken handlar det om att visa solidaritet med USA, i konflikten med Kina.
”Jag menar att europeiska länder behöver lära sig mer och förstå mer om säkerhetssituationen i Stilla havet, för att förstå vad som händer i Kina, vilken typ av hot Kina utgör mot andra asiatiska länder”, sa Kristersson.
Det här har nu tagit sig konkret uttryck i form av en ny ”indo-pacifisk försvarsinriktning” som regeringen klubbade den 4 juli – av en händelse på USA:s nationaldag – och som återlanserades i förra veckan.
Den indo-pacifiska regionen omfattar ett 40-tal länder från Östafrika över Indien och Australien, till Korea, Japan och Kina och Taiwan. Där finns mycket hav, men också växande geopolitiska konflikter när Kina stärker sitt inflytande i området på USA:s bekostnad.
Signalerna i Ukrainafrågan har inneburit att SD:s ledande företrädare inte längre stödjer Donald Trump.
En rad europeiska länder – Storbritannien, Tyskland, Nederländerna, Frankrike och Litauen – har tagit fram strategier för regionen, liknande den svenska.
Regeringen Kristersson villkorar förstås inte det ökade svenska engagemanget i konflikten med Kina, med att USA måste fortsätta stödja Ukraina. Men det gör alltså regerings­under­lagets största parti, som aspirerar på statsministerposten 2026.
Mattias Karlsson slutsats är att ett övergivande av Ukraina vore ett amerikanskt misstag som skulle ”undergräva USA:s framtida styrka”. När Västerlandet – det är Karlssons uttryck – splittras stärker det Kina och skadar den transatlantiska länken.
Signalerna i Ukrainafrågan har inneburit att SD:s ledande företrädare inte längre stödjer Donald Trump. Mattias Karlsson själv förordade Trump inför 2020, men gör det inte längre berättade han i SvD i våras.
Partikamraten Aron Emilsson är ordförande i utrikesutskottet. Också han är orolig för effekterna av en amerikansk kursomläggning:
”Det finns risk för spridningseffekter om USA tillsammans med Europa inte klarar att hålla i sitt stöd till Ukraina. Jag tror att det kan få ytterligare eldhärdar att blossa upp”, sa han till DN i somras.
Enskilda sverigedemokrater är fortsatt Trumplojala, men ett nationalistiskt svenskt parti kan inte stödja en amerikansk presidentkandidat som uppfattas föra en pro-rysk politik. Rädslan för Ryssland har djupa svenska rötter.
Regering Kristersson markerar alltså att Sverige vill stå på USA:s sida i konflikten med Kina. Sverigedemokraternas främste ideolog säger att vi inte kommer att stå kvar där, om USA sviker Europa om Ukraina.
Kanske illustrerar det framför allt spänningen mellan den M-ledda regeringen, som i grunden är positiv till globalisering och internationellt samarbete. Och Sverigedemokraterna som är nationalister, EU-skeptiker och som var Natomotståndare nästan lika länge som Socialdemokraterna.
Andra hänsyn kommer att väga tyngre för en omvald Donald Trump, än olika svenska signaler. Och vinner Trump valet kommer han att ha febrilt bråttom med Ukraina – han har lovat att kriget ska vara avslutat före den 20 januari, då han installeras som president."