Titta Kommuninvest 😉

https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/Oobk1A/kreativ-bokforing-doljer-sveriges-problem
"Efter finanskrisen 2008 tvingades medborgare i mÄnga lÀnder lÀra sig en rad nya begrepp för att förstÄ hur det egentligen hade gÄtt till nÀr finansbranschen sÀnkte vÀrldsekonomin.
Ett var SPV – en förkortning för Special Purpose Vehicle. Det var en konstruktion som bankirer pĂ„ Wall Street hittade pĂ„ för att kunna dumpa tillgĂ„ngar de inte ville skulle smutsa ned de egna finanserna – till exempel bostadslĂ„n till icke-kreditvĂ€rdiga amerikaner.
Genom att placera de mest problematiska tillgÄngarna pÄ behagligt avstÄnd kunde bankerna till synes trolla bort alla risker.
Det visade sig vara en strategi med begrÀnsad livslÀngd.
Sveriges motsvarighet till SPV heter kommuner och regioner.
Ett av huvudnumren i finansminister Elisabeth Svantessons vĂ„rbudget Ă€r de extra pengar som gĂ„r till vĂ„rd och skola – totalt 6,5 miljarder.
Det utgör en stor del av de “satsningar” pĂ„ totalt 17,3 miljarder kronor som regeringen presenterar. Det motsvarar 0,3 procent av BNP –felrĂ€kningspengar i budgetsammanhang.
6,5 miljarder Àr alldeles för lite anser vissa medan andra tycker att regionerna Àr bortskÀmda och borde ha sparat mer under de goda Ären.
En mer intressant frÄga Àr hur det kommer sig att Sveriges finansminister fÄtt den hÀr rollen som en slags sugardaddy.
Förklaringen Àr att statens ekonomi egentligen Àr uppdelad i flera.
En stor del av det som de flesta mĂ€nniskor rĂ€knar in som “det offentliga” som skola och vĂ„rd, sköts av kommuner och regioner.
Sverige Àr det land i Europa, bortsett frÄn Danmark, dÀr den största andelen av vÀlfÀrden ligger utanför staten.
Det Àr en modell som fungerat bra, men som nu ifrÄgasÀtts.
Det har nÀmligen blivit en vinstlott för staten men en vÀxande börda för kommuner och regioner.
Kommunerna gÄr back
I slutet av 90-talet stod staten för nÀstan hela den offentliga sektorns skuld i Sverige. Idag stÄr kommunerna för nÀstan hÀlften, en andel som ser ut att fortsÀtta öka.
2023 var Sveriges totala skuld 31,2 procent av BNP, under mÄlet som Àr 35 procent.
Elisabeth Svantesson rÀknar i sin budget att skulden kommer att falla till 28 procent Är 2027.
Men medan staten efter smÄ minus 2024 och 2025 spÄs vÀnda till stora överskott 2026 och 2027 vÀntas kommunerna fortsÀtta gÄ back varje Är.
En förklaring till att kommunerna dragit pÄ sig mer skulder Àr att de har investerat stort i bostÀder och infrastruktur för att möta en ökande befolkning.
Samtidigt mÄste kommunerna fortsÀtta plöja ned pengar, exempelvis för att hantera klimatförÀndringarna och upprustningen av civilförsvaret.
”BĂ€r en allt större skuldbörda”
Det hÀr börjar bli ett problem, anser flera ekonomer. Till Dagens industri sÀger Nordeas chefsekonom Annika Winsth:
”Det hĂ€r Ă€r stora investeringar för kommunerna som Ă€ven kommande generationer ska ha nytta av. Men de ska göras samtidigt som kommunerna Ă€r i en tuff situation och bĂ€r en allt större skuldbörda”.
Kommunerna Àr inte den enda sektor som tvingats ta ett större ansvar nÀr staten har sparat.
I nationalekonomin brukar det pratas om att skulderna i den statliga och privata sektorn fungerar som kommunicerande kĂ€rl – om nivĂ„n stiger i ett minskar det i den andra och tvĂ€rtom.
Tesen verkar passa bra in pÄ Sverige.
Enligt statistik frÄn SCB har den offentliga förvaltningens skuld som andel av BNP fallit frÄn strax under 70 procent av BNP 1996 till 31 procent, medan den privata sektorn (hushÄll plus företag) ökat sina skulder frÄn 117 till 200 procent av BNP.
Det hÀr har varit smÀrtfritt tack vare de lÄga rÀntorna och har bidragit till att hÄlla uppe tillvÀxten i svensk ekonomi.
Den tiden Àr förbi, vilket ökar pressen pÄ staten att göra mer.
Ytterligare en klassisk metod för den som vill visa upp en stark balansrÀkning Àr att minska pÄ investeringarna.
Det har de senaste 20 Ärens svenska finansministrar varit vÀldigt duktiga pÄ.
Att strunta i att sköta underhÄllet gör dock inte att kostnaderna försvinner, de skjuts bara upp och ökar dessutom ju lÀngre tiden gÄr.
Bara i elnÀten krÀver att Sverige investerar 945 miljarder fram till 2045, enligt konsultföretaget Sweco, varav merparten mÄste ske de kommande 10-12 Ären.
Organisationen Svenskt Vatten pratar om en investeringsskuld pÄ 560 miljarder nÀr det gÀller utbyggnaden av vatteninfrastruktur.
LÀgg till hundratals miljarder för jÀrnvÀgar och vÀgar (bland annat för att klara kraven frÄn Nato) och eventuella investeringar i nya kÀrnkraft och Sveriges verkliga skuld Àr kanske inte 31 procent av BNP utan över 50 procent.
Skryter om de starka statsfinanserna
Om detta pratade Elisabeth Svantesson ganska lite nÀr hon presenterade sin budget.
Varför ser det ut sÄ hÀr?
En förklaring Àr att det gör livet som finansminister vÀldigt bekvÀmt, oavsett partifÀrg.
Varje budget blir ett tillfÀlle att skryta om de starka statsfinanserna, samtidigt som brister i vÄrden och problem i skolan kan skyllas pÄ kommuner och regioner.
Och nÀr regeringen Àr vÀnlig nog att skjuta till mer pengar ger det enkla politiska poÀng.
Sverige ska bli rikare och tryggare, Àr regeringens rubrik pÄ Ärets vÄrbudget.
Förhoppningsvis omfattar ambitionen fler Àn bara landets finansminister."