Idrotten & Det Svenska Rättssystemet

Mmmmmm 😉 Nu kan det kanske handla om....

https://www.dn.se/sport/do-aven-idrotten-borde-omfattas-av-diskrimineringslagen/
"Enligt DO borde den alpina paraåkaren Elmie Gerhardsson Danielsson ha rätt att få sitt fall prövat som ett diskrimineringsärende.
Men enligt svensk lag är det inte ens möjligt.
– Jag tycker att det är ett problem. Även idrotten borde omfattas av diskrimineringslagen, säger Diskrimineringsombudsmannen (DO) Lars Arrhenius.
19-åriga VM-bronsmedaljören Elmie Gerhardsson Danielsson upplever sig diskriminerad men eftersom hennes anklagelser riktas mot ledare som företräder ett idrottsförbund har hon inte möjlighet att få sitt fall prövat av DO.
Diskrimineringslagen omfattar bland annat arbetsmarknaden och utbildningsväsendet. Med andra ord är arbetsgivare och skolor skyldiga att vidta åtgärder om det förekommer fall av diskriminering.
Men detta gäller alltså inte idrottsförbund och i föreningslivet – något som ifrågasätts av Diskrimineringsombudsmannen själv.
– Det blir ju märkligt. Skolan omfattas av en diskrimineringslag men inte ett barn som är med i en förening. Allmänt är det ju naturligtvis så att man måste hjälpa och verka för barn och medlemmar så att de inte utsätts för trakasserier och diskriminering, säger Lars Arrhenius.
Han tillägger:
– Det vore rimligt, tycker jag, att kräva det. Föreningarna får pengar av staten och då borde staten kunna ställa krav.
Elmie Gerhardsson Danielsson fick först veta att hon skulle få följa med på VM. Men Parasportförbundet ändrade sig.
Elmie Gerhardsson Danielsson satsade mot guld i Virtus-VM (världsmästerskapet för aktiva med intellektuell funktionsnedsättning) som nyligen gick i Polen.
Svenska parasportförbundet lät henne dock inte åka med hänvisning till att hon inte ansågs uppfylla kriteriet att kunna vara en del av en grupp.
Dessförinnan hade utförsåkaren – som utöver autism och kraftig adhd har en hjärnsynskada och albinism med synsvaghet – blivit nekad att ha en personlig ledsagare under VM, vilket hon säger sig behöva för att få sin tillvaro att fungera.
Lars Arrhenius är bekant med fallet men har, på grund av hur lagen är utformad, inte gått vidare med hennes anmälan.
Han konstaterar dock:
– Det är rimligt att ställa de krav som man gör i övriga samhället, att man får det stöd man behöver för att utöva sin sport.
– Samtidigt har vi inte gjort någon egen utredning och jag vet därför inte vad Parasportförbundet skulle ha anfört.
Vad hade hänt om vi överför det här fallet på exempelvis en högskola?
– Då hade man gjort en prövning för att se vad skolan har gjort för att ge stöd för att klara av utbildningen. Hade man då kommit fram till att det inte getts tillräckligt stöd så hade jag kunnat konstatera att det är diskriminering och kunnat kräva en diskrimineringsersättning i en sådan situation. Hypotetiskt.
”Generellt borde diskrimineringslagen gälla i hela samhället, inte bara i vissa områden”, säger Lars Arrhenius.
Diskrimineringslagen trädde i kraft 2009 och var kopplad till EU-rättens direktiv på diskrimineringsområdet.
– Men det skulle inte gälla andra ideella föreningar, utan bara när i så fall föreningarna också är till exempel arbetsgivare, alltså i den mån det finns ett anställningsförhållande, som en anställd tränare till exempel, säger Lars Arrhenius.
– Då har de ett ansvar för det. Men man har inget ansvar enligt diskrimineringslagen, till exempel om en medlem i en förening skulle berätta att den blivit utsatt för trakasserier eller diskriminering.
En fundamental rättighet som idrottare saknar?
– Ja, det är det. Det blir konstigt om man inom skolan kan kräva det här men inte i en idrottsklubb.
– Det är klart att ett mer heltäckande skydd i samhället vore önskvärt.
Tror du det kommer att rättas till i framtiden?
– Jag hoppas det. Generellt borde diskrimineringslagen gälla i hela samhället, inte bara inom vissa områden.
Paulina Brandberg (L) är jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister och ansvarar för lagstiftningsområdet.
– Det ligger i nuläget inte på regeringens bord att ändra diskrimineringslagstiftningen. Utan vi jobbar med andra åtgärder främst genom finansieringen och bidragsgivningen som vi har till idrottsrörelsen.
Paulina Brandberg vill att idrotten ska vara tillgänglig för alla – men en ändring i diskrimineringslagen är inte aktuell i dagsläget. Arkivbild.
Paulina Brandberg vill att idrotten ska vara tillgänglig för alla – men en ändring i diskrimineringslagen är inte aktuell i dagsläget. Arkivbild. Foto: Christine Olsson/TT
– Vi ger årligen två miljarder kronor i stöd till idrotten, och det gör vi inte utan förbehåll. Vi kräver att Riksidrottsförbundet redovisar resultat och effekter om de olika förbundens arbete mot diskriminering. Det tror vi är ett effektivt sätt att sätta press på idrottsrörelsen så att den tar det här ansvaret, säger hon.
Hur ser du på att idrotten inte omfattas av diskrimineringslagen?
– Jag tror att det är viktigt att komma ihåg att diskrimineringslagen inte är det enda verktyget vi har att jobba med. Det finns diskriminerande handlingar som täcks av vår strafflagstiftning och då ska man ju såklart vända sig till polisen."