Jag undrar faktiskt om inte detta innehĂ„ller mer med tiden 😉

https://www.dn.se/ekonomi/sa-svek-den-goda-banken-sina-kunder/

SĂ„ svek ”den goda banken” sina kunder

Flera Ă€r gamla och sjuka. MĂ„nga Ă€r gröna vĂ„gare – och muslimer som trodde pĂ„ löftet om rĂ€ntefrihet.

Om banken betalar tillbaka – dĂ„ kraschar den.

I Sverige finns en rikstÀckande bank utan bonusar och fallskÀrmsavtal, som vill bidra till ett hÄllbart samhÀlle och göra sina medlemmar skuldfria.

JAK medlemsbank kallar sig för ”den goda banken”, ett medlemsstyrt alternativ till rĂ€ntekĂ€nsliga storbanker. En förening som har samlat grupper som anarkister, rĂ€ttvisekĂ€mpar, religiösa mĂ€nniskor och smĂ„bönder.

DN:s granskning visar att banken har gÄtt minus nio av de tio senaste Ären. Kunder vÀntar pÄ Äterbetalning av sammanlagt 83 miljoner kronor.

JAK varken vill eller kan betala tillbaka. Staten har förbjudit Ă„terbetalning – pĂ„ grund av risken för att banken gĂ„r under, vilket kan skada hela det finansiella systemet.

Snöflingorna faller stilla över GrundtjĂ€rn i Ångermanland. HĂ€r Ă€r ett tiotal invĂ„nare bofasta.

I ett hus utan rinnande vatten bor 72-Ärige David Cook. I entrén ligger pÄsar med gammal Ätervinning staplade pÄ hög. SÄgspÄn och trÀbitar har fallit frÄn en snickarbÀnk och ligger strösslade över trasmattorna pÄ golvet.

Inomhus Àr det Ätta minusgrader. Förra vintern klarade David Cook att bo hÀr med hjÀlp av spisen och ett litet fristÄende element. DÄ nÄdde temperaturen hÀrinne cirka tolv plusgrader.

Det var hanterbart, men dÄligt för hans lÄga blodtryck. Den hÀr vintern fÄr han lÄna sin ex-frus hus, pÄ samma tomt, medan hon Àr bortrest.

David Cook vill fixa rinnande vatten till sitt hus. Han vill besöka barnbarnen i Stockholm och England. Pensionen rÀcker inte. 30 000 kronor Àr fast hos JAK. Snart har han vÀntat pÄ pengarna i fyra Är.

– För mig Ă€r det en stor summa. Bara se dig omkring hĂ€r hur jag bor, och allt som behöver fixas, sĂ€ger David Cook.

NĂ€r, eller om, David Cook fĂ„r tillbaka sina pengar frĂ„n JAK vill han anvĂ€nda det för att installera rinnande vatten i sitt eget hus. Ӏven om detta Ă€r en vacker plats, gör min nuvarande ekonomiska situation livet svĂ„rare Ă€n det behöver vara”, sĂ€ger han.

Fram till 2022 hade JAK medlemsbank ett system dĂ€r den som lĂ„nade pengar samtidigt var tvungen att betala en ”lĂ„neinsats” pĂ„ sex procent av lĂ„net. Insatsen omfattas inte av den statliga insĂ€ttningsgarantin, utan sĂ„gs av JAK som riskkapital.

NÀr lÄnet var betalat skulle insatsen Äterföras till kunden. Det kunde ta 7 till 13 mÄnader, skrev banken i sitt informationsblad.

DN:s granskning visar att banken saknar förmÄga att betala tillbaka. De personer som senast fick Äterbetalning hade slutbetalat sina lÄn under Är 2015.

David Cook, som betalat av sitt lÄn, Àr en av cirka 7 600 personer som inte fÄr ut sina pengar.

Flera har vÀntat i över sju Är.

– Det hĂ€r Ă€r en jĂ€vla skandal, sĂ€ger han.

Lena Eriksson Åshuvud kom in i JAK i slutet av ett kaosartat decennium. NĂ€r hon blev invald i styrelsen för fyra Ă„r sedan var hon nĂ„got av en udda fĂ„gel. FĂ„ inom JAK hade bankjobb pĂ„ sitt cv.

Hon var utbildad pÄ Handels och hade över 20 Ärs erfarenhet inom banksektorn.

2021 blev hon vald till styrelseordförande.

– Ibland Ă€r det bra att man inte vet vad man ger sig in pĂ„, sĂ€ger Lena Eriksson Åshuvud.

13 medarbetare pĂ„ JAK har varslats om uppsĂ€gning, meddelar Lena Eriksson Åshuvud. ”Vi har inte behövt detta antal mĂ€nniskor, sĂ„ Ă€r det”, sĂ€ger hon.

I Ă„rsredovisningar skrevs det att det pĂ„gick en ”omfattande intern rannsakan” inom JAK. Den högsta ledningen skrev att det ibland kĂ€nts ”nĂ€stintill omöjligt” att bedriva bank.

Bakslagen hade följt pÄ varandra.

RĂ€ntorna var en springande punkt. JAK kallade sig tidigare för ”den rĂ€ntefria banken”. 2017 fastslog Patent- och marknadsdomstolen att marknadsföringen var vilseledande.

JAK hade anvĂ€nt uttrycket ”lĂ„nekostnad”, en fast avgift som inte pĂ„verkades av rĂ€ntelĂ€get. Banken var nu tvungen att kalla det för rĂ€nta, men principen att hĂ„lla den fast blev kvar.

Principen var numera ocksÄ ett problem. PÄ grund av de lÄga rÀntorna under 2010-talet var JAK:s rÀnta avsevÀrt högre Àn genomsnittet.

Dessutom upptĂ€ckte myndigheterna brister i bankens datasystem. Det var ”hemmasnickrat”. JAK fick en anmĂ€rkning och ett vite frĂ„n Finansinspektionen – banken hade inte skyddat sig sjĂ€lv mot penningtvĂ€tt och finansiering av terrorism.

Fakta.JAK Medlemsbank

JAK stÄr för Jord, Arbete och Kapital. Rörelsen grundades i Danmark 1931.

Grundad i Sverige: 1965

Ägarstruktur: MedlemsĂ€gd ekonomisk förening

VD: Daniel Söderberg

Styrelseordförande: Lena Eriksson Åshuvud

Slogan: Den goda banken

Med Ă„ren vĂ€rvade JAK fler personer med bankbakgrund. Ett nytt datasystem köptes in. En ny slogan skapades: ”Den goda banken”.

– Det har bara funnits goda intentioner hela vĂ€gen. Det Ă€r blod, svett och tĂ„rar, sĂ€ger Lena Eriksson Åshuvud.

JAK stĂ„r för ”jord, arbete, kapital” och grundades i Danmark pĂ„ 1930-talet. Tre decennier senare fick rörelsen en svensk motsvarighet.

JAK:s tvĂ„benta rörelse – dels ideologisk och kulturell, dels finansiell – har under Ă„ren samlat mĂ€nniskor frĂ„n vitt skilda hĂ„ll.

För somliga har ett medlemskap handlat om motstĂ„nd – mot storbankerna och det finansiella systemet. För andra har det handlat om att följa sin övertygelse.

Stockholmaren Lis Nyström Ă€r en av cirka 7 600 personer som vĂ€ntar pĂ„ Ă„terbetalning frĂ„n JAK. ”Jag har kĂ€mpat ensam och visste inte att det var jĂ€ttemĂ„nga i min situation”, sĂ€ger hon.

Som Lis Nyström, pensionĂ€r i Stockholm, medlem i JAK sedan 1978. Hon Ă€r dotter till en antroposof och brukade demonstrera med VĂ€nsterpartiet kommunisterna, VPK. JAK:s filosofi lockade henne. Hon minns det som ”underbara tider”.

– Det var jord, arbete, kapital. Och ingen korruption!

Eller 49-Ă„rige Abdi Dheg i Jönköping, som arbetar inom plastindustrin. Han ville följa Koranens skrivningar som förbjuder rĂ€nta, och vĂ€nde sig till ”rĂ€ntefria” JAK för att lĂ„na. Han Ă€r lĂ„ngt ifrĂ„n ensam. Redan i slutet av 1980-talet översatte JAK sina lĂ„nevillkor till arabiska och en muslimsk församling lĂ„nade för ett planerat moskĂ©bygge i Uppsala.

I dag kÀnner sig bÄde Lis Nyström och Abdi Dheg lurade av JAK. De vÀntar, sedan flera Är tillbaka, pÄ varsina lÄneinsatser: Hon vÀntar pÄ 91 000 kronor, han och hans fru pÄ 67 000 kronor.

David Cook i GrundtjÀrn har lÀnge varit en del av miljörörelsen. För 15 Är sedan chefade han pÄ en internationell organisation, satt pÄ scener vÀrlden över och instruerade stora företag hur de skulle stÀrka sitt hÄllbarhetsarbete.

I GrundtjĂ€rn bor ett tiotal invĂ„nare. ”Folket hĂ€r vet nog vem jag Ă€r, men jag Ă€r ingen som socialiserar sĂ€rskilt mycket”, sĂ€ger Cook.

TillfĂ€lligheter tog honom till Ångermanland. Han hade vandrat i Höga kusten, trĂ€ffade kĂ€rleken pĂ„ en sommarfestival och de gifte sig ett Ă„r senare.

Tillsammans med hustrun, som var konstnÀr, startade han ett litet konst- och hÄllbarhetscenter i inlandet. De höll kurser, workshops och utstÀllningar, men ville expandera och tog ett lÄn frÄn JAK.

– Vi startade ett aktiebolag och köpte ett hus som vi gjorde om till ett vandrarhem, sĂ€ger David Cook.

Han lockades av JAK:s grundlÀggande idéer, deltog vid nÄgra tillfÀllen i lokalavdelningens aktiviteter och delade ut flygblad om bankens fördelar.

– Det var genuint folk som var engagerade. Traditionella. HĂ€ngivna.

SÄ lÀnge JAK fortsÀtter gÄ minus kommer mÀnniskor fÄ vÀnta pÄ sina pengar. Samtidigt har kön för Äterbetalning bara vÀxt.

Enligt den senaste delÄrsrapporten, i juni 2023, har JAK ett eget kapital pÄ drygt 111 miljoner kronor. De ej Äterbetalda lÄneinsatserna, pÄ runt 83 miljoner, motsvarar tre fjÀrdedelar av den summan.

Det balanserade resultatet Àr, efter Är av röda siffror, minus drygt 60 miljoner kronor.

I brev till flera myndigheter framtrÀder desperation och ilska hos tidigare lÄntagare som inte fÄr sina pengar av JAK, visar DN:s granskning.

En lÄng rad klagomÄl har nÄtt AllmÀnna reklamationsnÀmnden, Konsumentverket och Kronofogden.

”Hur kan en bank i Sverige sĂ€tta sina kunder i konkurs? NĂ„gon mĂ„ste sĂ€tta stopp för detta bedrĂ€geri”, skriver en person till Finansinspektionen, FI, som Ă€r bankens tillsynsmyndighet och som utfĂ€rdar tillstĂ„nd att bedriva bankverksamhet.

För FI Àr frÄgorna om JAK kÀnsliga. Det dröjer sju veckor innan myndigheten ger en intervju över telefon. NÄgra detaljer om synen pÄ bankens nuvarande situation vill man inte ge.

– Det kĂ€nsliga Ă€r den information som Ă€r sekretessbelagd. Uppgifter som, om de nĂ€mns, kan leda till att banken lider ekonomisk skada, sĂ€ger Anders Bredhe, tillförordnad chef för enheten medelstora och smĂ„ banker pĂ„ FI.

Grundproblemet med lÄneinsatserna ligger i bankens ekonomi. JAK mÄste ha stabil finansiell bas, innan banken kan ansöka till FI om att betala tillbaka pengar. DÀrefter mÄste myndigheten ge sitt godkÀnnande.

NÀr FI avslog JAK:s förfrÄgan om att fÄ betala tillbaka lÄneinsatser, 2017, bedömde myndigheten att bankens kapitalreserv riskerade att bli för lÄg. I förlÀngningen syftar kapitalreserven till att förhindra att banker gÄr i konkurs, vilket kan orsaka stor skada för det finansiella systemet, enligt Anders Bredhe.

– Andra banker kan pĂ„verkas, sĂ€ger han och tar vĂ„rens situation i USA som exempel, nĂ€r Silicon Valley Bank och Signature Bank kollapsade och skakade om vĂ€rldsekonomin.

– InsĂ€ttare kan bli oroliga. Om en insĂ€ttare inte fĂ„r tillbaka sina pengar och en annan insĂ€ttare hör det sĂ„ kan den bli orolig trots att det Ă€r en annan bank, sĂ€ger Anders Bredhe och fortsĂ€tter:

– SĂ„ sprider det sig, och sĂ„ blir det sĂ„ mĂ„nga att bankernas likviditet inte har förmĂ„ga att betala ut till alla insĂ€ttare som vill ha tillbaka sina medel.

Kunderna hos JAK har aldrig varit garanterade att fÄ tillbaka lÄneinsatserna, menar Anders Bredhe. Det framgÄr enligt honom i bankens stadgar. LÄneinsatserna Àr att likstÀlla med att Àga aktier i en bank som drivs som ett aktiebolag, sÀger han.

– Det Ă€r naturligtvis bekymmersamt att mĂ„nga medlemmar inte anser sig ha fĂ„tt rĂ€tt information. Det visar behovet av att banker Ă€r sĂ„ tydliga som möjligt.

Ser ni nÄgon oro för JAK medlemsbank?

– Jag kan inte kommentera om vi ser nĂ„gon oro eller inte. Lönsamhet Ă€r nĂ„got vi Ă€r angelĂ€gna om att bankerna arbetar med, liksom möjligheten att ta in mer kapital, och nĂ„got vi följer upp.

Om banken hamnar i en situation dÀr den inte uppfyller kraven för kapitaltÀckning leder det sannolikt till ett Äterkallat banktillstÄnd.

– Det Ă€r det som kan hĂ€nda i slutĂ€ndan. Det Ă€r naturligtvis en vĂ€ldigt svĂ„r situation för en bank som inte har tillstĂ„nd att kunna överleva, sĂ€ger Anders Bredhe.

Även om en konkurs i en medlemsbank inte fĂ„r konsekvenser för det finansiella systemet, pĂ„verkar det mĂ„nga mĂ€nniskor, betonar Anders Bredhe. Som medlemmar, insĂ€ttare och företag.

– I förlĂ€ngningen sĂ„ kan ju vi skattebetalare drabbas ocksĂ„, sĂ€ger han.

David Cook tror fortfarande pĂ„ mĂ„nga av de idĂ©er som JAK bygger sin verksamhet pĂ„: ”Men banken borde inte hĂ„lla sina medlemmar fĂ„ngna pĂ„ det hĂ€r sĂ€ttet”, sĂ€ger han.

Traumat efter att ha förlorat en nÀra anhörig i Storbritannien hemsökte honom, han blev sjuk och drogs till domstol nÀr bokföringen inte lÀmnades in som den skulle i samband med konkursen. För att betala av sina skulder, inklusive JAK-lÄnet, Är 2021 tvingades han och hustrun sÀlja gÄrden. De skilde sig, men flyttade till varsitt gammalt hus pÄ samma tomt i GrundtjÀrn.

David Cook vill bo hÀr i resten av sitt liv. Han vill leva sjÀlvförsörjande, vara i skogen, paddla kanot, odla grönsaker, behÀrska trÀhantverk och permakultur.

Han Ă€r ”nĂ„got av en ensamvarg”. PĂ„ grund av sjukdomen Ă€r det lĂ€ttast att vara sjĂ€lv. RĂ€ttvisepatoset sitter Ă€ndĂ„ djupt rotat. Det fick han med sig frĂ„n fadern och under uppvĂ€xten i ett brittiskt arbetarsamhĂ€lle.

– Om JAK inte Ă€r kapabelt att betala tillbaka mina pengar, sĂ„ kanske banken inte borde vara verksam alls, sĂ€ger David Cook.

En grön mapp ligger intryckt i en gammal hylla. DĂ€r har han sparat en lunta papper frĂ„n JAK. I ett brevsvar ber banken om ursĂ€kt till David Cook för det ”uppkomna lĂ€get”.

NĂ€r kunder tog lĂ„n hos JAK medlemsbank fick de ocksĂ„ ett papper med rubriken: ”Bra att veta nĂ€r man lĂ„nar i JAK medlemsbank”. DĂ€r angavs att lĂ„neinsatsen skulle betalas tillbaka.

I Ă€ldre dokument, frĂ„n nĂ€r avtalet med banken skrevs, stĂ„r det med stor stil: ”LĂ„neinsatsen betalas tillbaka nĂ€r lĂ„net Ă€r betalt. Beroende pĂ„ nĂ€r lĂ„net löses in kan man fĂ„ vĂ€nta 7-13 mĂ„nader.”

I mindre stil, under allmÀnna villkor, nÀmns samtidigt att rÀtten bara gÀller om det kan ske med hÀnsyn till lagen om kapitaltÀckning.

– Jag vet att det finstilta underminerar mitt fall. Att det som jag, och sĂ€kert mĂ„nga andra medlemmar, trott Ă€r en normal form av deposition i sjĂ€lva verket Ă€r nĂ„got mycket mer komplext.

– Men JAK har pĂ„ ett oetiskt sĂ€tt fĂ„tt det att framstĂ„ som garanterat att pengarna ska betalas tillbaka.

I JAK:s allmÀnna villkor finns ett förbehÄll kring lÄneinsatserna. Banken mÄste ansöka om, och fÄ tillstÄnd, frÄn staten för att fÄ betala ut pengarna.

Han, och flera andra DN har talat med, förstÄr att de kanske aldrig vinner en rÀttslig fajt.

– Men det hĂ€r Ă€r verkligheten. Jag kommer kanske vara Ă„terförd till moder jord innan det hĂ€r har löst sig, sĂ€ger David Cook.

JAK:s pampiga huvudkontor i Skövde ligger ute till försĂ€ljning. Banken varslade nyligen 13 personer – mer Ă€n en tredjedel av personalstyrkan – om uppsĂ€gning. Banken inför för första gĂ„ngen rĂ€nta pĂ„ inlĂ„ning.

Det blir röda siffror Ă€ven 2023. NĂ„gonstans runt minus fem, sex miljoner kronor, tror styrelseordföranden Lena Eriksson Åshuvud.

Hur allvarligt Àr lÀget?

– Just i detta nu Ă€r det bĂ€ttre Ă€n vad det varit de senaste Ă„ren. Genom uppsĂ€gningarna hamnar vi i en kostnadskostym som mycket mer motsvarar den aktivitet vi har.

I Är Àr planen att banken ska gÄ plus.

Systemet dĂ€r kunderna betalade obligatoriska lĂ„neinsatser har ersatts med en frivillig â€Ă¶verinsats”. Den som betalar en sĂ„dan fĂ„r rabatt pĂ„ rĂ€ntan – och nĂ€r en kund betalar in en överinsats, kan dessa pengar lösa ut en kund som stĂ„r i kö för Ă„terbetalning av en gammal insats.

I fjol fick banken tillstÄnd frÄn FI att anvÀnda fem miljoner kronor pÄ det sÀttet. Hittills har 16 personer fÄtt tillbaka sammanlagt drygt 140 000 kronor. I nÀsta omgÄng ska runt 400 000 kronor av de 83 miljonerna betalas tillbaka. De nya överinsatserna omfattas inte heller av den statliga insÀttningsgarantin.

– Det hĂ€r Ă€r att likstĂ€lla med riskkapital. Det framgĂ„r tydligt av villkoren, sĂ€ger Lena Eriksson Åshuvud.

MÀnniskor vÀntar redan pÄ runt 83 miljoner kronor i lÄneinsatser. Om ni skulle betala dem i dag, vad hÀnder dÄ?

– Det kan vi inte. Vi fĂ„r inte det. Finansinspektionen kommer aldrig godkĂ€nna det.

Vill ni göra det?

– Inte i dag. Eftersom vi vill att banken ska leva kvar.

Fakta.SĂ„ funkar JAK:s insatser

Fram till 2022

● Den som tog ett JAK-lĂ„n betalade ocksĂ„ en obligatorisk ”lĂ„neinsats”.

● LĂ„neinsatsen var pĂ„ sex procent av lĂ„net.

● Den som lĂ„nade 100 000 kronor betalade samtidigt 6 000 kronor i lĂ„neinsats.

● LĂ„neinsatsen syftade till att stĂ€rka bankens kapital och var för kunden en riskinvestering som inte omfattas av den statliga insĂ€ttningsgarantin.

● NĂ€r lĂ„net Ă€r slutbetalt ska lĂ„neinsatsen betalas tillbaka till kunden.

● Återbetalning kan endast ske om bankens ekonomi tillĂ„ter det och om JAK fĂ„r Finansinspektionens godkĂ€nnande.

I dag

● FrĂ„n och med 2022 tillĂ„ter Finansinspektionen inte JAK att rĂ€kna in nya obligatoriska lĂ„neinsatser i bankens eget kapital.

● I stĂ€llet har JAK infört â€Ă¶verinsatser”. En överinsats Ă€r frivillig och kan betalas in samtidigt som kunden lĂ„nar.

● Den som betalar en överinsats, motsvarande sex procent av lĂ„nebeloppet, fĂ„r rabatt pĂ„ rĂ€ntan.

● Även överinsatser betraktas som en riskinvestering och omfattas inte av den statliga insĂ€ttningsgarantin.

● NĂ€r lĂ„net Ă€r slutbetalt ska överinsatsen betalas tillbaka till kunden, under förutsĂ€ttning bankens ekonomi tillĂ„ter det och att att Finansinspektionen ger JAK sitt godkĂ€nnande att Ă„terbetala.

Visa mer

Bland dem som vĂ€ntar pĂ„ sina pengar beskrivs JAK som ”hycklare” och det hĂ€r sĂ€gs vara en ”jĂ€vla skandal”. Sjuka fattigpensionĂ€rer som DN har talat med tror inte att de kommer fĂ„ sina pengar innan de dör.

Vad tÀnker du om det?

– Det Ă€r tragiskt. Det Ă€r det verkligen. Jag vet att det Ă€r runt 7 600 personer som vĂ€ntar pĂ„ sina pengar, men jag tror inte att alla Ă€r arga pĂ„ oss.

Lena Eriksson Åshuvud tror att mĂ„nga inte riktigt förstĂ„tt att lĂ„neinsatsen motsvarat en form av riskinvestering.

– Det har uppenbarligen varit otydligt. All sympati, verkligen, med de som vĂ€ntar.

PÄ tidigare ÄrsstÀmmor har tonlÀget mot ledningen varit högt. DÄ har deltagarna varit fÀrre Àn 100. JAK:s styrelse har kÀnt oro för att besvikna medlemmar ska mobilisera och utföra en kupp.

– SĂ€rskilt om vi pratar om hur mĂ„nga som Ă€r genuint frustrerade och upprörda.

ÅrsstĂ€mman Ă€r JAK:s högst beslutande organ. Med sĂ„ lĂ„ga deltagarlistor som tidigare Ă„r, Ă€r verksamheten sĂ„rbar.

– Det Ă€r klart att vi har sett att de skulle kunna se till att alla de besvikna kom in och tog över.

NÀr kommer ni ha betalat tillbaka till dem som vÀntar pÄ sina pengar?

– Jag tror att vi kan vĂ€nda pĂ„ det hĂ€r inom fyra, fem Ă„r.

Lena Eriksson Åshuvud har personligen svĂ„rt för JAK:s nuvarande slogan ”den goda banken”.

Borde ni byta namn?

– Jag sjĂ€lv har sagt till ledningen att jag inte tycker vi ska anvĂ€nda ”den goda banken”.

Hon tror inte att det finns saker som Ă€r ”onda eller goda”. FörĂ€ndringen gjordes innan hon kom in i styrelsen.

– Det Ă€r ett uttryck som skapar förvĂ€ntningar, och som kan vara svĂ„rt att leva upp till.

SĂ„ gjorde vi granskningen

● DN har intervjuat och haft bakgrundssamtal med ansvariga, grundare, nuvarande och tidigare tjĂ€nstemĂ€n, nuvarande och tidigare medlemmar i JAK medlemsbank samt tjĂ€nstemĂ€n pĂ„ Finansinspektionen.

● DN har lĂ€st bankens Ă„rsredovisningar, styrelsereferat och riskanalyser och dĂ€rutöver myndighetsdokument frĂ„n AllmĂ€nna reklamationsnĂ€mnden, Finansinspektionen, Konsumentverket, Kronofogden, RiksgĂ€lden och Riksbanken."