Hihihi 😃

Fanns sĂ„dana Ă€ven med Orrefors... 🙂

https://www.svd.se/a/gE93ga/strangnas-skamt-ger-kurdiska-raven-rawa-majid-en-ny-chans

Det Àr egentligen lite för tidigt. Men redan en vecka före Halloween fÄr jag höra om hur en ung kvinna sitter pÄ tunnelbanan mot Farsta strand i full mundering.

Röd pĂ€lsvĂ€st, solglasögon och en pistol av plast i handen. PĂ„ ryggen sitter en lapp med texten: ”Ingen rör StrĂ€ngnĂ€s”.

Hon Ă€r utklĂ€dd till ”Kurdiska rĂ€ven” pĂ„ Halloween. I Ă„r lĂ€r hon inte vara ensam om den idĂ©n.

RÀven syns överallt

Lever vi i ett samhÀlle som romantiserar kriminaliteten, trots att samhÀllet ocksÄ drabbas sÄ hÄrt av den?

Det tycker mÄnga Äklagare och poliser jag talar med. Ilskan riktas ofta mot den svenska gangsterrappen, som man ser som ett skyltfönster för gÀngen. Men ocksÄ mot hur medierna hanterar gÀngkriminella som Rawa Majid.

Det sĂ€gs att den intensiva bevakningen av personer som honom kan stĂ€rka ett gĂ€ngs varumĂ€rke. Och borde han förresten ens kallas för ”Kurdiska rĂ€ven”?

Det var en frÄga jag sjÀlv fick i en TV4-studio hÀr om veckan.

Och jag hÄller med om att smeknamnet onekligen kÀnns designat för mytbildning. Visserligen för en i grunden ganska fÄnig myt. GÀnget runt Rawa Majid kompletterar den med rÀvringar och olika sorters logotyper, ibland förestÀllande en rÀv bevÀpnad med automatvapen.

Samtidigt som journalister försöker finna nya grÀnser i bevakningen, Àr Rawa Majid överallt i den digitala offentligheten.

Imagen verkar byggd för att attrahera nÄgon som bygger med lego och spelar tv-spel. NÄgon i samma Älder som de barn som kriminella nÀtverk anvÀnder sig av för att skjuta och sprÀnga.

NÄgon i samma Älder som de barn, de springpojkar, man ofta ocksÄ vÀljer att mörda. Bara för att ligga först i den makabra pinnrÀkning vi nuförtiden beskriver som en gÀngkonflikt.

SÄ det Àr ocksÄ lÀtt att förstÄ ilskan kring den hÀr frÄgan.

Ester Pollack som Àr professor i journalistik Àr kritisk till mediernas anvÀndning av smeknamnet. Kurdiska riksförbundet menar att smeknamnet Àr diskriminerande mot alla kurder, och att det dÀrför inte borde anvÀndas.

En mindre debatt har startat, av den sort som Ă€r vanlig inom medierna. En viktig diskussion om ansvaret hos det som brukar kallas ”den tredje statsmakten”. Men ocksĂ„ ett samtal som fĂ„r mycket utrymme för att det pĂ„gĂ„r i en bransch dĂ€r man Ă€lskar att tala om sina egna arbetsmetoder.

Samtidigt som journalister försöker finna nya grÀnser i bevakningen, Àr Rawa Majid överallt i den digitala offentligheten.

Lever vi i ett samhÀlle som romantiserar kriminaliteten, trots att samhÀllet ocksÄ drabbas sÄ hÄrt av den?

Det tycker mÄnga Äklagare och poliser jag talar med. Ilskan riktas ofta mot den svenska gangsterrappen, som man ser som ett skyltfönster för gÀngen. Men ocksÄ mot hur medierna hanterar gÀngkriminella som Rawa Majid.

Det sĂ€gs att den intensiva bevakningen av personer som honom kan stĂ€rka ett gĂ€ngs varumĂ€rke. Och borde han förresten ens kallas för ”Kurdiska rĂ€ven”?

Det var en frÄga jag sjÀlv fick i en TV4-studio hÀr om veckan.

Och jag hÄller med om att smeknamnet onekligen kÀnns designat för mytbildning. Visserligen för en i grunden ganska fÄnig myt. GÀnget runt Rawa Majid kompletterar den med rÀvringar och olika sorters logotyper, ibland förestÀllande en rÀv bevÀpnad med automatvapen.

Samtidigt som journalister försöker finna nya grÀnser i bevakningen, Àr Rawa Majid överallt i den digitala offentligheten.

Imagen verkar byggd för att attrahera nÄgon som bygger med lego och spelar tv-spel. NÄgon i samma Älder som de barn som kriminella nÀtverk anvÀnder sig av för att skjuta och sprÀnga.

NÄgon i samma Älder som de barn, de springpojkar, man ofta ocksÄ vÀljer att mörda. Bara för att ligga först i den makabra pinnrÀkning vi nuförtiden beskriver som en gÀngkonflikt.

SÄ det Àr ocksÄ lÀtt att förstÄ ilskan kring den hÀr frÄgan.

Ester Pollack som Àr professor i journalistik Àr kritisk till mediernas anvÀndning av smeknamnet. Kurdiska riksförbundet menar att smeknamnet Àr diskriminerande mot alla kurder, och att det dÀrför inte borde anvÀndas.

En mindre debatt har startat, av den sort som Ă€r vanlig inom medierna. En viktig diskussion om ansvaret hos det som brukar kallas ”den tredje statsmakten”. Men ocksĂ„ ett samtal som fĂ„r mycket utrymme för att det pĂ„gĂ„r i en bransch dĂ€r man Ă€lskar att tala om sina egna arbetsmetoder.

Samtidigt som journalister försöker finna nya grÀnser i bevakningen, Àr Rawa Majid överallt i den digitala offentligheten.

”Tjena grabbar lĂ€get, Animal hĂ€r. Jag ville bara hĂ€lsa att ingen rör StrĂ€ngnĂ€s. StrĂ€ngnĂ€s Ă€r mitt omrĂ„de.”

StrÀngnÀs blir viralt

Jag hör hans röst frĂ„n telefoner i tunnelbanan och inifrĂ„n min sons rum. Den dyker hela tiden upp i mina sociala medier. FrĂ€mst eftersom jag dĂ€r – som ett slags mĂ€rklig farsa pĂ„ stan – följer mĂ„nga konton i skĂ€rningspunkten mellan den svenska hiphopscenen och den svenska gĂ€ngkulturen.

Alla unga i mitt eget hushÄll kÀnner igen Rawa Majid i dag. Men inte frÄn nyhetsbevakningen. Eller för de grova brott han begÄtt.

Utan frÄn ett ljud som blivit populÀrt pÄ Tiktok.

Det Àr ett röstmeddelande frÄn en person som polisen menar Àr Rawa Majid:

”Tjena grabbar lĂ€get, Animal hĂ€r. Jag ville bara hĂ€lsa att ingen rör StrĂ€ngnĂ€s. StrĂ€ngnĂ€s Ă€r mitt omrĂ„de.”

Meddelandet blev offentligt i en förundersökning i vÄras. Expressens kriminalreporter Kim Malmgren fick loss ljudfilen tidigt och publicerade den i en artikel.

Under hösten har Àven mÄnga medelÄlders kvinnor börjat anvÀnda ljudet i vitsar om svampplockning.

Det var första gÄngen den nu mytomspunna gÀngledaren hördes pÄ band. Polisen misstÀnker att meddelandet lÀmnades för att hota eventuella konkurrenter kring den narkotikamarknad som Majid dÄ verkade kontrollera.

Ingen rör StrÀngnÀs, helt enkelt.

Ljudet frĂ„n röstmeddelandet blev snart en stor hit pĂ„ Tiktok. I mitt eget flöde fĂ„r det i dag ljudsĂ€tta bĂ„de skabbiga rĂ€var som vandrar omkring i stadsmiljö och stora influencers internskĂ€mt. Under hösten har Ă€ven mĂ„nga medelĂ„lders kvinnor börjat anvĂ€nda ljudet i vitsar om svampplockning: ”StrĂ€ngnĂ€s Ă€r MITT omrĂ„de!”. Och sĂ„ kramar man pĂ„sar fulla med svamp.

För mÄnga verkar det hÀr mest fungera som ett typiskt Tiktok-skÀmt. Ett lite smÄskruvat memeformat som samtidigt Àr tillrÀckligt mainstream för att bli viralt.

Är detta ett romantiserande av kriminalitet? Eller ett förlöjligande av den? Kanske Ă€r det egentligen bara ett ganska harmlöst sĂ€tt att tramsa med en verklighet som i dag kan kĂ€nnas överdrivet mörk.

”Polisen har i underrĂ€ttelserapporter beskrivit sĂ„dana personer som ’krimfluencers’.”

Krimfluencerns era

Debatten om det som kommit att kallas ”gangsterkulturen” och hiphopens kopplingar till gĂ€ngen har pĂ„gĂ„tt lĂ€nge. I och med gĂ€ngkriget kring Rawa Majid har den fĂ„tt ny fart.

Runt nĂ€tverket Foxtrot syns personer som mer eller mindre öppet berĂ€ttar om och marknadsför sina liv som gĂ€ngmedlemmar. FrĂ€mst via sociala medier, men Ă€ven med hjĂ€lp av till exempel lĂ„tar och musikvideor. Polisen har i underrĂ€ttelse­rapporter beskrivit sĂ„dana personer som ”krimfluencers” – en sorts influencer som frĂ€mst bygger sin kriminella status.

Man syftar dÄ ofta pÄ rappare som anses knutna till olika gÀng.

Men det har blivit vanligare att Àven personer som inte gör musik har tagit pÄ sig den hÀr rollen.

NĂ€tverkets ”presskonferens”

En söndag i oktober hölls en uppmĂ€rksammad livesĂ€ndning pĂ„ Instagram, som vissa kallade ”presskonferens”, av centrala medlemmar ur FoxtrotnĂ€tverket.

HĂ€r gav man sin bild av gĂ€ngkonflikten som just nu pĂ„gĂ„r. Man hotade motstĂ„ndare och Ă„klagare, spelade musik och visade plötsligt upp en ”hemlig gĂ€st” – en gĂ€ngmedlem som under de senaste dagarna ryktats vara död, mördad av motstĂ„ndarsidan.

Nu satt han plötsligt dÀr i streamen och skröt om hur man hade lurats, med bilder pÄ honom sjÀlv insmetad i fejkat blod.

Under fyrtio minuter kommunicerade man rakt till sin mÄlgrupp: de ofta unga mÀnniskor som i dag följer gÀngstriderna som om de vore en sport.

Runt 17 000 konton följde sÀndningen medan jag tittade. InnehÄllet spreds sedan vidare till mÄnga fler, av konton pÄ Instagram och Tiktok med hundratusentals följare. I dag har det nÄtt Ànnu lÀngre, via bÄde etablerade medier och sociala nÀtverk.

”I introt till lĂ„ten samplar man en numera rikskĂ€nd röst: ’Tjena grabbar
’ ”

En ny lÄt föds

Efter ”presskonferensen” har nĂ€tverket sjĂ€lva fortsatt sprida sin bild av konflikterna med hjĂ€lp av en mĂ€ngd nystartade konton pĂ„ Instagram och Tiktok. HĂ€r fullkomligen hĂ€ller man ut information om gĂ€ngmedlemmar man ser som sina motstĂ„ndare. Samtidigt gör man reklam för kommande raplĂ„tar.

Sent en kvÀll började flera konton dela en bit av en ny lÄt frÄn en rappare som kopplas till nÀtverket, 5iftyy.

Det var en teaser – 20-30 sekunder av introt till en kommande lĂ„t – med medföljande video.

I introt till lĂ„ten samplar man en numera rikskĂ€nd röst: ”Tjena grabbar
”.

”NĂ€r jag skriver detta dyker den korta lĂ„tsnutten upp överallt i mina flöden.”

Cirkeln sluts

NÀr en rappare som 5iftyy, som sÀrskilt under det senaste halvÄret fungerat som pr-person för Foxtrot-nÀtverket i texter, videos och via sitt Instagram­konto, slÀpper ny musik, sÄ Àr det kanske egentligen sjÀlvklart att han samplar gÀngets egna röstmeddelande som blivit viralt.

En sÄdan chans missar ingen Àkta krimfluencer.

Ljudupptagningen har blivit ett framgĂ„ngsrikt meme – en slogan som i dag nĂ„r lĂ„ngt bortom de kretsar som lĂ€ser krimjournalistik eller följer svensk hiphop.

De bÄda rappare som enligt polisen Àr knutna till Foxtrot, 5iftyy och en till person, har tidigare haft vissa musikaliska framgÄngar. BÀst har det gÄtt för bÄda i samarbeten med Einår, artisten som var scenens kanske allra största nÀr han mördades hösten 2021.

Den nya lĂ„ten frĂ„n 5iftyy handlar – i vanlig ordning – om livet som kriminell. Om att leva i det gĂ€ng som just nu Ă€r inblandat i den kanske blodigaste gĂ€ngkonflikt vi sett i Sverige.

Baserat pÄ teasern som sprids verkar lÄten följa en nÄgot avdankad mall som mycket av den svenska gangsterrapen fastnat i under de senaste Ären.

Den kÀnns inte som en hit.

Men spridningspotentialen i dag bygger sĂ€llan pĂ„ en hel lĂ„ts kvaliteter. Det viktigaste Ă€r att lĂ„ten innehĂ„ller en liten bit som kan fungera bra pĂ„ Tiktok – som lĂ€nge varit absolut avgörande för vilken musik som ska bli etta pĂ„ de svenska streaminglistorna.

Det viktigaste Àr nog att nÄ en mer begrÀnsad mÄlgrupp: de unga som man vill ska beundra en.

Nyligen blev rapparen C.Gambino Sverigeetta med singeln ”Automatic”, driven av de tusentals Tiktok-videor som publicerats med ljudet frĂ„n lĂ„ten.

Nu sluter alltsÄ FoxtrotnÀtverkets egna rappare cirkeln pÄ ett sÀtt som kÀnns vÀldigt 2023:

Dagens mest omskrivna kriminella nĂ€tverk blir virala pĂ„ Tiktok via ett röstmeddelande. Sedan samplar man sig sjĂ€lva, med uppenbar förhoppning om att det redan kĂ€nda citatet ska sprida lĂ„ten genom de sociala nĂ€tverkens algoritmer. Kanske kan spridningen Ă€ven ge lite ”vita” pengar. Eller sĂ„ kan man – som SvD nyligen avslöjade – tvĂ€tta brottspengar genom att köpa fejkade streams.

PÄ det ena eller andra sÀttet nÄr man ut. Detta trots att gÀnget som skötte den sÄ kallade presskonferensen just nu sitter gripna i Tunisien, enligt flera svenska medier.

NÀr jag skriver detta dyker den korta lÄtsnutten upp överallt i mina flöden. Det blir intressant att se vad Tiktok och Spotifys algoritmer gör med musik som Àr sÄ tydligt agnad med ett redan viralt bete.

Samtidigt kan man frÄga sig hur brett genomslag ett kriminellt nÀtverk egentligen behöver ha pÄ sociala plattformar.

Det viktigaste Àr nog att nÄ en mer begrÀnsad mÄlgrupp: de unga som man vill ska beundra en.

Barnen man sedan anvÀnder som soldater i sitt gÀngkrig.