Ett mystiskt inflöde av kapital.... đ
" I skrivande stund pÄgÄr skytteltrafik mellan Stockholm och Ankara för att fÄ Turkiet att godkÀnna Sveriges Nato-medlemskap. Efter statsminister Ulf Kristerssons besök hos president Erdogan hÀrom veckan, vÀntas ett omvÀnt besök inom kort.
â Jag Ă€r ganska sĂ€ker pĂ„ att min kĂ€ra vĂ€n Kristersson förstĂ„r mig i den hĂ€r frĂ„gan nu, sa Erdogan vid mötet, enligt TT, apropĂ„ diskussioner om olika kurdiska organisationer och GĂŒlenrörelsen.
Allt detta sker samtidigt som Turkiet befinner sig i det internationella rampljuset av ett annat skÀl: landets ekonomi.
Nyligen meddelades att inflationen i oktober passerat 85 procent i Ă„rstakt.
För ett Ă„r sedan var inflationen âbaraâ 20 procent.
Erik Meyersson Àr ekonom pÄ Handelsbanken, tidigare forskare pÄ Handelshögskolan och mÄngÄrig TurkietkÀnnare. Enligt honom kan det ekonomiska lÀget och de turkiska kÀpparna i det svenska Nato-hjulet hÀnga ihop.
Meyersson anser att Erdogan behöver kunna visa upp för sin befolkning att han Àr en stark ledare.
NatofrĂ„gan dök upp som âen gĂ„va frĂ„n ovanâ.
â Turkiet hamnar i ropet och Erdogans vĂ€ljare kan tĂ€nka: HĂ€r Ă€r en ledare som ser till att Turkiet hamnar frĂ€mst.
För president Recep Tayyip Erdogan verkar det, enligt Erik Meyersson, vara frÀmst en sak som gÀller: Att bli Ätervald i det turkiska valet i juni nÀsta Är.
Genom att göra sig till en spelare i internationella frĂ„gor â sĂ„som Sveriges och Finlands Natomedlemskap â kan han avleda allmĂ€nhetens och mediers uppmĂ€rksamhet bort frĂ„n tillstĂ„ndet i ekonomin. Erdogan och hans Turkiet har till exempel ocksĂ„ agerat i Rysslands krig mot Ukraina, dĂ€r landet bland annat agerat medlare men Ă€ven varit part i det avtal som slutits för att möjliggöra export av spannmĂ„l frĂ„n Ukraina.
Turkiets BNP vĂ€xte snabbt under 2000-talet och hade lĂ€nge gott anseende hos utlĂ€ndska investerare. Ăven de senaste Ă„ren har landet haft en stadig ekonomisk tillvĂ€xt.
Sedan 2011 har Turkiets BNP ökat i genomsnitt med 5,6 procent per Är enligt data frÄn IMF, betydligt mer Àn för avancerade ekonomier, men ocksÄ mer Àn mÄnga andra tillvÀxtekonomier.
Dock har mÄnga varnat att denna tillvÀxt inte varit hÄllbar, och pekar pÄ att den frÀmst drivits av importerad konsumtion och dÀrför drivit upp inflationstrycket.
Enligt VÀrldsbanken, rapporterar Reuters, var det 12 procent som levde i fattigdom i landet Är 2020, en ökning med hela 2 procentenheter pÄ bara ett Är.
En stor anledning till den ökade misÀren pÄ senare Är Àr den kraftigt stigande inflationen som tillfört enorma prisökningar bland annat pÄ livsmedel och energi.
â I vĂ€stvĂ€rlden talar vi om att inflationen breddas, men i Turkiet skyller de pĂ„ externa faktorer som energikris. DĂ„ Ă„sidosĂ€tts att den egna kĂ€rninflationen Ă€r otroligt hög, som i dag Ă€r pĂ„ 70 procent, sĂ€ger Erik Meyersson.
Trots inflationskaoset har turkiska centralbanken valt att fortsÀtta sÀnka rÀntan. Under andra halvan av 2021 lÄg rÀntan pÄ 19 procent och i juli i Är lÄg den pÄ 14 procent. I dag ligger rÀntan pÄ 10,5 procent och vissa analytiker förvÀntar sig att centralbanken sÀnker rÀntan ytterligare fram till och med Ärsslutet.
En sÄdan sÀnkning pÄ totalt 5 procentenheter frÄn och med augusti i Är stÄr i stark kontrast till merparten av andra lÀnders centralbanker som i stÀllet har stramat Ät penningpolitiken markant.
â Turkiet har inte velat anvĂ€nda penningpolitiken för att sakta ner ekonomin, de borde förstĂ„s höjt rĂ€ntan och sett till att efterfrĂ„gan gĂ„tt ner. Det krĂ€vs vĂ€ldigt mycket för att rĂ€tta till detta, inflationsmĂ„let Ă€r ju 5 procent.
Inflationen skapar ytterligare problem för invÄnarna, med stÀndiga prishöjningar som skapar osÀkerhet vilket pÄverkar konsumtion och framtidsutsikter, sÀger Meyersson.
â Inflationen har satt sig i lönetillvĂ€xten, det finns ingen möjlighet för löner att matcha en inflation pĂ„ 85 procent. Det blir en realinkomstsĂ€nkning.
FrÄgan Àr dÄ varför Erdogan inte betalar ett större politiskt pris för lÀget?
â MĂ„nga skyller problemet pĂ„ honom men han har till stor hjĂ€lp att han kontrollerar media, som gĂ€rna skriver att det inte Ă€r regeringens fel. De skriver alltsĂ„ inte kritiskt om honom, och de som gör det, rĂ„kar illa ut, sĂ€ger Erik Meyersson.
â Flera mediegrupper som hade en oppositionell hĂ„llning har drivits mot konkurs och sedan blivit övertagna av Ă€gare som stĂ„r nĂ€rmare Erdogan.
Den höga inflationen, en centralbank som hÄller rÀntan lÄg och allmÀn ekonomisk turbulens borde leda till att utlÀndska investerare drar öronen Ät sig. Att de bland annat sÀljer landets valuta vars kurs dÄ i teorin borde kollapsa.
Men sÄ har fallet inte riktigt varit i Turkiet.
Den turkiska liran har visserligen tappat i vĂ€rde. I september förra Ă„ret kostade en amerikansk dollar Ă„tta lira, och fram till i somras försvagades kursen sĂ„ att priset lĂ„g pĂ„ cirka 17 dollar. Men dĂ€refter har kursen hĂ„llit sig förvĂ„nansvĂ€rt stabil â mitt i en ohejdad inflationsbrasa.
FrÄgan Àr hur valutan undgÄtt en kollaps.
Enligt Meyersson beror det delvis pÄ att de flesta utlÀndska investerare redan lÀmnat landet i tidigare valutakriser Är 2018 och 2021. Och frÄn Turkiet har man lyckats tÀppa till möjligheterna för utlÀnningar att fortsÀtta ta korta positioner pÄ valutan.
Men det finns ocksÄ nya regler som gör att pengarna stannar kvar i landet. Turkiet har kapitalkontroller för inhemska investerare som gör att det blir mer kostsamt att investera i utlÀndska tillgÄngar.
Landet har ocksÄ intervenerat kraftigt pÄ valutamarknaden för att stabilisera liran, sÀger Meyersson.
Samtidigt pekar Erik Meyersson pÄ en mystisk, stor restpost som i hög grad bidragit till att finansiera Turkiets stora bytesbalansunderskott, som indikerar ett ovanligt inflöde av kapital i landet.
â Det spekuleras om att rika individer, kanske oligarker, frĂ„n Ryssland kommer in med pengar och att det finansierar Erdogans ekonomiska metod, sĂ€ger han.
â Men det Ă€r ett system som inte hĂ„ller i lĂ€ngden, hur mĂ„nga rika oligarker kan de fĂ„ tag pĂ„ egentligen? Den ekonomiska modellen stĂ„r pĂ„ en brĂ€cklig grund.
NÄgon förÀndring av den ekonomiska politiken Àr inte att vÀnta, enligt Erik Meyersson. à tminstone inte fram till valet i juni nÀsta Är. Att slÄ till med en massiv Ätstramning för att fÄ bukt med inflationen Àr allt annat Àn vad Erdogan vill göra i en valrörelse.
Erdogan har ocksÄ mycket att förlora, sÀger Erik Meyersson. Om presidenten förlorar makten skulle det enligt Meyersson kunna innebÀra allvarliga rÀttsliga konsekvenser för honom och hans familj, och den politiska eliten nÀrmast honom.
â Turkiet har auktoritĂ€ra institutioner som har lĂ€tt att sĂ€tta folk i fĂ€ngelse, utan sĂ€rskilda krav pĂ„ bevis. Det hĂ€r skapar en situation dĂ€r han inte har rĂ„d att bli bortvald.
Enligt Erik Meyersson kommer Turkiet dÀrför med stor sannolikhet inte ge med sig gÀllande Sveriges intrÀde i Nato innan valet Àr över.
Att Erdogan fÄr synas med stora ledare frÄn vÀstvÀrlden ger honom för mÄnga fördelar, och det finns ingen anledning att offra dem redan nu.
â Allt handlar om att hĂ„lla motorn igĂ„ng, Ă„tminstone fram till juni nĂ€sta Ă„r.
Vad tror du Àr sannolikheten att Erdogan godkÀnner Sveriges och Finlands ansökan efter valet?
â Ifall Erdogan vinner valet lĂ€r anklagelserna om odemokratiska eller riggade val inte dröja. Man kan ocksĂ„ förvĂ€nta sig en viss finansiell instabilitet nĂ€r ekonomin behöver absorbera den föregĂ„ende periodens expansiva ekonomiska politik.
Meyersson fortsÀtter:
â Att fortsĂ€tta neka Finland och Sverige intrĂ€de i det lĂ€get skulle dĂ„ kunna bli mer av ett sĂ€nke Ă€n en tillgĂ„ng, beroende av hur hĂ„rt vĂ€stvĂ€rlden trycker pĂ„. Men Ă€ven hĂ€r kan det vara sĂ„ att Erdogan behöver hĂ„llhaken kring Nato-expansionen för att slĂ€ta över den diktatur som Turkiet hĂ„ller pĂ„ att bli."
