Westfaliska freden 👍

https://www.youtube.com/watch?v=c-WO73Dh7rY

Med tanke pÄ hur svenska banker numera sÀgs ha byggt upp bankvÀsendet i Baltikum, sÄ kan det ju vara vÀrt att veta att det ifrÄn början var en bankir frÄn Lettland som grundade den allra första affÀrsbanken i Sverige, den banken hette Stockholms Banco, vilket det kan vara bra att veta sÄ hÀr i systemets absoluta dödsryckningar.

Året för bankpremiĂ€ren var 1656 och operatören hette Johan Palmstruch, borgare och köpman frĂ„n Riga, som inte precis saknade kopplingar till den Venetianska bankirsekten eller för den delen inte heller till det Brittiska Ost Indiska kompani som var i sin linda. Ett Riga som dĂ„ för tiden utgjorde en del av det svenska stormaktsvĂ€ldet. NĂ„got som bör poĂ€ngteras i detta Ă€r att 1648 sĂ„ avslutas TrettioĂ„riga kriget med den Westfaliska freden. Sverige erhĂ„ller Vorpommern, Wismar, Bremen-Verden med mera. Efter det att drottning Kristina valt att abdikera, mĂ„hĂ€nda sĂ„g hon vartĂ„t vĂ€gen bar, sĂ„ kom sĂ„ledes Karl den X Gustav som tilltrĂ€der 1654. Denne startar i princip omgĂ„ende 1655-1660 Krig mot Polen. Karl X Gustav gör ett framgĂ„ngsrikt fĂ€lttĂ„g men kör sedan fast. Fred sluts i Olivia utan nĂ„gra grĂ€nsförĂ€ndringar.

Detta Àr vÀsentligt för att förstÄ varför det överhuvudtaget gjordes möjligt med ett banksystem.

PÄ den tiden anvÀndes det stora och otympliga plÄtmynt, som betalningsmedel i Sverige. De största kunde vÀga nÀstan 20 kilo. PlÄtmynten bidrog alltsÄ indirekt till att vi blev först i Europa med papperspengar, brukar ju den gÀngse förklaringen vara, men det egentliga skÀlet Àr givetvis redan utrÀknat av grundaren, och vi blir alltsÄ först i vÀrlden med att inrÀtta en centralbank. Sverige som hade ju osedvanligt god mineral och malmrikedom.

År 1661 började hur som helst Stockholms Banco att ge ut de första europeiska sedlarna i modern mening. Den som deponerade sina kopparplĂ„tar hos Stockholms Banco, fick en sĂ„ kallad kreditivsedel (förtroendesedel) som kvitto pĂ„ insĂ€ttningen.

Dessa sedlar blev helt planenligt snabbt mera populÀra Àn att bÀra runt pÄ kopparplattor, eftersom dessa sedlar ofta accepterades som betalningsmedel i stÀllet för de tunga och svÄrhanterliga plÄtmynten. Och i och med att skuldsedlarna började accepteras som betalningsmedel eller förmedlare av vÀrden i olika affÀrstransaktioner, sÄ hade alltsÄ Àven dessa förvandlats till ett slags pengar.

Kreditivsedlarna accepterades som betalningsmedel, sÄ lÀnge allmÀnheten litade pÄ bankens förmÄga att kunna lösa in dem mot ett motsvarande metallvÀrde. För det fall att banken tryckte vÀsentligt fler sedlar Àn det fanns vÀrdereserver i metall, sÄ skulle detta givetvis förr eller senare leda till en förtroendekris och en i dagligt tal sÄ kallad bankrun, dÀr alla insÀttare rusar till banken för att byta sina sedlar mot metaller. Vilket aldrig nÄgonsin under bankernas historia har setts som en tillrÀckligt stor risk i jÀmförelse med förtjÀnstmöjligheterna.

Detta öde drabbade följdriktigt ocksÄ Stockholms Banco som kom pÄ obestÄnd redan efter bara nÄgra Är, efter det att sedelutgivningen hade pÄbörjats. Och hör och hÀpna redan dÄ, sÄ vÀnde sig bankens Àgare till staten och bad om hjÀlp.

Detta slutade givetvis som det borde med att staten tog över helt och hÄllet, och Är 1668 sÄ döptes Stockholms Banco om till Riksens stÀnders bank.

Numera heter denna bank Sveriges riksbank, och Àr dÀrmed vÀrldens Àldsta centralbank.

Men i Sverige sÄ upphörde sedelutgivningen i samband med att Riksbanken grundades, eftersom detta uppenbarligen betraktades som ett förfaringssÀtt som innebar uppenbara risker för bedrÀglighet, vilket man alltsÄ erfarit i detta.

Karl X Gustav dör i Göteborg 1660 under pÄgÄende krig dÄ sonen Karl XI bara Àr fem Är gammal, detta leder till att Sverige styrs av en förmyndarregering i tolv Är, Ànda fram till 1672.

Under denna period av svag ledning, ett Är efter kungens död enligt i ovan och vidare alltsÄ nÀrmare precis till 1668, sÄ grundas alltsÄ Sveriges riksbank. Beroende pÄ vilken definition man anvÀnder, sÄ Àr den alltsÄ vÀrldens Àldsta centralbank.

Samma Är börjar för övrigt Lunds universitet med sin verksamhet.

1674 Sverige dras in i Ludvig XIV:s krig och anfaller Brandenburg med Karl den XI som regent.

Riksdagen ansÄg emellertid med viss dÄ rÄdande klarsynthet, att det var sedelutgivningen som hade orsakat bankkrisen.

Det dröjde emellertid inte lĂ€nge, förrĂ€n Ă€ven andra europeiska lĂ€nder tog upp och förfinade denna eminenta idĂ© som alltsĂ„ redan dĂ„ byggde pĂ„ att skapa fiktiva vĂ€rden utifrĂ„n förvĂ€ntningar och förtroenden. År 1694 grundades Bank of England, som ocksĂ„ av nĂ„gon anledning bara fick rĂ€tten att ge ut sedlar, vilket nog inte kan ses som en slump. Flera andra europeiska lĂ€nder följde efter under de efterföljande Ă„ren.

Makthavarna hade alltsÄ insett vilka möjligheter som papperspengarna förde med sig.

Med en centralbank och en sedelpress till sitt förfogande, sÄ kunde staten framstÀlla egna betalningsmedel i principiellt sett obegrÀnsade mÀngder. Riksbanken lÀt alltsÄ sedelpressarna rulla sÄ fort statsfinanserna var hÄrt anstrÀngda, vilket de oftast var i samband med krig, och priset för detta betalades av sedelanvÀndarna.

Åren 1675-1679 och de motgĂ„ngar som kriget i Tyskland skapar, leder alltsĂ„ till att Sverige Ă€ven angrips av Danmark. Kriget Ă€r inte sĂ€rskilt framgĂ„ngsrikt men tack vare alliansen med Frankrike kommer Sverige undan med nĂ„gra mindre landförluster i de följande frederna.

År 1680 sĂ„ inför riksdagen kungligt envĂ€lde. Dessutom beslutas det att en reduktion av de gods som adeln tidigare har erhĂ„llit, omgĂ„ende skall genomföras. Detta innebĂ€r en kraftig stĂ€rkning av statens finanser. Med hjĂ€lp av detta byggs indelningsverket upp som ger Sverige en stor stĂ„ende armĂ©. Men detta kan med fog sĂ€gas vara den grundande orsaken till det adliga motstĂ„ndet mot kungamaktens vidare framvĂ€xt.

NÀr Karl XI 1697 dör av magcancer, sÄ kommer efter en kort period av förmyndarregering, Karl XII att förklaras myndig endast femton Är gammal. Samma Är brinner Stockholms slott ner. Vilket i det större perspektivet givetvis inte ser ut som nÄgon slump.

Karl den XII mÄste om inget annat sÀgs, i varje fall tillskrivas att han hade en lugnande effekt pÄ det svenska bankirvÀsendets eventuella tillvÀxtplaner. Den efterkommande (1718) Ulrika Eleonoras kraft synes ju ha varit begrÀnsad i flera avseende Àn detta, och hennes gemÄl Fredrik I kan inte princip heller han sÀgas ha annat Àn möjligen goda intentioner.

År 1723 sĂ„ gör Fredrik I ett sista försök att hĂ€vda kungamakten, men misslyckas. FrĂ„n och med nu Ă€r det inte lĂ€ngre kungen utan kanslipresidenten Arvid Horn som Ă€r Sveriges starke man och ledare . Den första riksdagsordningen antas detta Ă„r.

Perioden fram till Gustav II kan sedan sĂ€gas ha begrĂ€nsad dynamik vad avser bankvĂ€sendet, men sedan tar det fart igen. År 1772 nĂ€r hattarna förlorar makten och ersĂ€tts av mössorna i april, sĂ„ genomför Gustav III i augusti samma Ă„r en improviserad statskupp. En ny regeringsform antas nĂ„gra dagar senare av riksdagen. Kungen stĂ€rker i detta sin makt pĂ„ bekostnad av riksrĂ„det. En ny tryckfrihetsordning antas Ă„r 1774 som innebĂ€r en inskrĂ€nkning av de tidigare rĂ€ttigheterna. En religionsfrihetslag utfĂ€rdas 1781 som innebĂ€r att katoliker och andra kristna som har flyttat till Sverige fĂ„r utöva sin religion. Svenskar dĂ€remot fĂ„r inte lĂ€mna den lutherska kyrkan. Förbudet mot judisk invandring upphĂ€vs1782 och judar fĂ„r tillĂ„telse att bosĂ€tta sig i Stockholm, Göteborg och Norrköping.

NÀr Gustav III sedan startar krig mot Ryssland 1789, sÄ vÀgrar Riksbanken emellertid att spela med. Enligt den dÄvarande myntlagen var Riksbanken tvungen att hÄlla en viss mÀngd silver som sÀkerhet för sin sedelutgivning.

Kungen löste detta problem genom att lÄta det nyinrÀttade RiksgÀldskontoret utfÀrda egna sedlar.

RiksgÀldssedlarna (riksdaler riksgÀlds) blev snabbt populÀra, inte minst eftersom de förekom i lÀgre valörer Àn riksbankssedlarna (riksdaler banco). Men de saknade faktisk tÀckning och föll dÀrför snart i vÀrde. Kungen lÀt sig dock inte nedslÄs:

”Eftersom detta bara gĂ€ller pengar, inbillar jag mig att det inte behövs annat Ă€n besvĂ€ret att tillverka dem. Jag förestĂ€ller mig att pappersbruken i Sverige inte heller har brunnit upp”, skrev han i ett brev till sin finansminister.

Kungen föreslog ocksÄ en ny lag, som gjorde det möjligt att betala av skulder i riksdaler banco med mindre vÀrdefulla riksdaler riksgÀlds. Som inflation i alla tider, var ocksÄ detta en ÄtgÀrd som gynnade lÄntagarna pÄ lÄngivarnas bekostnad, eller omvÀnt kostade bankerna tillgÄngar som inte rÀtteligen tillkom bankerna.

Bland de drabbade penningutlÄnarna, sÄ fanns en avdankad kapten vid namn Jacob Johan Anckarström. Det var han som avlossade skottet mot Gustav III pÄ maskeradbalen 1792. SÄ skÀlen till mordet hos adel, bankirer och Brittiska Ostindiska Kompaniet, mÄste anses som betydande.

Men historien visar att Àven deflation, alltsÄ fallande priser och stigande penningvÀrde, kan orsaka svÄra störningar pÄ det ekonomiska systemet.

Under frihetstiden pĂ„ 1700-talet drabbades Sverige av en deflationskris. Det regerande ”mösspartiet” beslöt att Ă„terstĂ€lla riksdalerns vĂ€rde till vad det varit fyrtio Ă„r tidigare: kursen pĂ„ en mark silver skulle dĂ€rvid sĂ€nkas frĂ„n 72, till 36 riksdaler under en nioĂ„rsperiod.

Allt fler började hamstra sedlar. FrÄn att ha varit betalningsmedel blev sedlarna placeringsobjekt och hamnade pÄ kistbottnen.

Riksbankens sedelindragning spelade en ganska liten roll. Det var istÀllet allmÀnhetens egen hamstring av sedlar som istÀllet skapade likviditetsbristen i landet.

NĂ„got som gĂ„r att lĂ€ra av vĂ„r historia Problemen förvĂ€rrades av att priserna pĂ„ exportvaror föll mycket snabbare Ă€n priser och löner pĂ„ hemmamarknaden. AlltsĂ„ minskade den inhemska köpkraften relativt omvĂ€rlden. HĂ„rdast drabbades dĂ„varande Stora Kopparberg, som försökte förekomma prisfallet genom att istĂ€llet ta upp sĂ„ mycket malm sĂ„ fort som möjligt och öka produktionsvolymen – vilket givetvis bara gjorde prisfallet Ă€nnu brantare, nĂ€r mer koppar kom ut pĂ„ marknaden.

Fastighetspriserna i stÀderna rasade ocksÄ, dÄ precis som nu.

MÄnga som hade köpt sina fastigheter för lÄnade pengar tvingades sÀlja för priser lÄngt under vad de en gÄng betalat, dÄ precis som nu.

Deflationskrisen gick rakt in i den svenska visskatten. En tidigare riksbankstjÀnsteman vid namn Carl Michael Bellman hade sammanhanget klart för sig. Evert Taube skaldade för allt vad tygen höll, men ombads att inte uppvigla. SÄ var Àven fallet med Torgny Segerstedt och Wilhelm Moberg.

”Bara kursen nederslĂ„s, bĂ€ttre köp pĂ„ brĂ€nnvin fĂ„s, men dĂ„ lever jag ej mera”, sjunger Bellman i epistel nr 23, dĂ€r Fredman ligger utslagen i rĂ€nnstenen utanför Riksbankens huvudkontor.

Vilken Àr den sÀmst hanterade krisen i Riksbankens historia?

Det kan nog vara första vÀrldskriget. DÄ var riksbanksledningen skÀrrad av den hög rÀnta och tÀnkte inte pÄ att inflationen var Ànnu högre. RealrÀntan var alltsÄ negativ. Kanske begrep de inte de penningpolitiska mekanismerna, men det gjorde marknaden gjorde mycket vÀl.

Och den bÀst hanterade krisen?

Det Àr andra vÀrldskriget. DÄ lyckades Sverige hantera krisen med en samordnad finans- och penningpolitik. FrÀmst tack vare Dag Hammarskjöld, vilken samtidigt var statssekreterare i finansdepartementet och ordförande i riksbanksfullmÀktige, och som inte alls tyckte att familjen Wallenberg och deras edsvurna politiker skulle göra rov pÄ den svenska befolkningen

Dag Hammarskjöld blev sÄ smÄningom FN:s generalsekreterare, och dog i förtid

Precis som alla har gjort som har haft politiska mandat att pÄverka finans och valuta systemet till men för bankerna.