Det tĂ€tnar đ
FrÄgan Àr nu varför svenska medier uppehÄller sig vid att beskriva rena fantasier utifrÄn vad som faktiskt redan finns avtalat gÀllande Finland - som dessutom knappast kan klandra för samma saker som Sverige....
" Under en presskonferens pÄ mÄndagskvÀllen slog den turkiske presidenten Erdogan fast att Turkiet inte kommer att sÀga ja till Sverige och Finlands ansökan om att gÄ med i Nato.
Turkiska medier rapporterar att den huvudsakliga orsaken till presidentens skepsis Ă€r att Sverige och Finland inte har tillmötesgĂ„tt en begĂ€ran frĂ„n Turkiet att lĂ€mna ut 33 personer med kopplingar till bland annat PKK och islamiska GĂŒlenrörelsen, som av regimen anklagas för att ha orkestrerat statskuppen 2016. En annan anledning Ă€r att de bĂ€gge lĂ€nderna 2019 fattat beslut om att sluta exportera vapen till Ankara, nĂ„got som ogillas av presidenten.
Nato
MilitĂ€ralliansen Nato stĂ„r för âNorth Atlantic Treaty Organizationâ, i Sverige ofta kallad Atlantpakten.
Alliansen bygger pÄ ett kollektivt försvar dÀr medlemmarna förbundit sig att hjÀlpa varandra om ett medlemsland blir angripet.
Nato bildades Är 1949 under Kalla kriget dÄ USA uppfattade Sovjetunionens politik som aggressiv och ville genom alliansen garantera Europeiska demokratier sÀkerhet.
De sÄ kallade kollektiva sÀkerhetsgarantierna formuleras i Natostadgan. Den bestÄr av 14 artiklar dÀr kÀrnpunkten Àr Artikel 5, i vilken lÀnderna lovar att assistera vid ett eventuellt angrepp.
Nato har i dag 30 medlemslÀnder.
De de ursprungliga tolv medlemslÀnderna Àr Belgien, Danmark, Frankrike, Island, Italien, Kanada, Luxemburg, NederlÀnderna, Norge, Portugal, Storbritannien och USA. Grekland och Turkiet anslöt sig till alliansen 1952. DÀrefter VÀsttyskland 1955, och Spanien 1982.
KÀlla: Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, Nato, Utrikesdepartementet.
Medlemsförhandlingar mÄste undertecknas av samtliga 30 NatolÀnder. DÀrefter ska medlemskapet godkÀnnas av de nationella parlamenten. Turkiets enskilda nej kan alltsÄ sÀtta rejÀla kÀppar i hjulet för ett svenskt och ett finskt Natomedlemskap.
Eva Hagström Frisell, forskningsledare pÄ Totalförsvarets forskningsinstitut FOI och Jakob Hallgren, direktör pÄ Direktör, Utrikespolitiska institutet, UI, sÀger bÄda att det sig om ren och skÀr förhandlingsteknik frÄn Turkiets sida.
Eva Hagström Frisell: Man vill anvÀnda olika beslut inom Nato för att trycka pÄ andra politiska frÄgor. Det har man gjort vid flera tillfÀllen tidigare. Det finns inget principiellt stÀllningstagande frÄn Turkiet mot nya medlemmar, utan mÄlsÀttningen Àr att fÄ politiska poÀng gentemot Sverige och övriga Natomedlemmar och att anvÀnda det hÀr för att fÄ andra politiska fördelar.
Jakob Hallgren: UtifrĂ„n historien och Turkiets tidigare förhandlingstaktik vad det gĂ€ller nya medlemmar in i Nato Ă€r det mycket som tyder pĂ„ att det Ă€r en förhandling. Exakt vad det Ă€r man vill fĂ„ ut av det och om det Ă€ven involverar andra lĂ€nder Ă€r svĂ„rt att veta. Ăven om Turkiet pĂ„ en lĂ€gre nivĂ„ tidigare har gett Sverige och Finland sitt informella stöd Ă€r det inte sĂ€rskilt förvĂ„nande och jag har svĂ„rt att tĂ€nka mig att det Ă€r ett definitivt och fullstĂ€ndigt nej.
Vilka möjligheter har Nato att pÄverka Turkiets beslut?
Eva Hagström Frisell: Nato mĂ„ste förhĂ„lla sig till alla medlemstater och helt klart Ă€r att man kommer behöva gĂ„ Turkiet till mötes pĂ„ nĂ„got sĂ€tt. Men frĂ„gan Ă€r hur lĂ„ngt man ska gĂ„ â om det handlar om politiska uttalanden eller beslut. Turkiet kommer Ă„tminstone inrikespolitiskt behöva visa att man har vunnit nĂ„gonting pĂ„ de hĂ€r diskussionerna. Samtidigt krĂ€vs enhĂ€llighet i Nato för att pĂ„börja en medlemsförhandling. Det Ă€r möjligt att man kan kompensera med andra politiska Ă„tgĂ€rder, som inte har med just med den hĂ€r frĂ„gan att göra. Exempelvis USA, som Ă€r en stor spelare i Nato, har relationer med Turkiet som man skulle kunna diskutera.
Jakob Hallgren: Det kommer att ske en hel del förhandlingar bland annat med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Det verkar inte som att Turkiet Àr intresserade av att tala med Sverige och Finland direkt för nÀrvarande men om USA stÄr sÄ pass starkt bakom en ansökan som de sagt, kommer de sannolikt vara engagerade.
Hur pÄverkar det hÀr den svenska och finska tidtabellen?
Eva Hagström Frisell: Man mÄste ganska snart komma överens med Turkiet för att kunna gÄ vidare i processen. Det finns en vilja Àven frÄn andra lÀnder att det hÀr ska gÄ fort, vilket sÄ klart ökar pressen pÄ Turkiet. Det Àr samtidigt viktigt att Sverige och Finland har en god relation med andra NatolÀnder för att undvika att andra liknande situationer uppstÄr senare.
Jakob Hallgren: Just nu verkar det som att man grÀver ned sig i sina förhandlingspositioner och sett till tidigare förhandlingar hÄller Turkiet hÄrt pÄ sina principer. Men till slut mÄste man ingÄ en kompromiss och snart kanske vi befinner oss i en situation dÀr Turkiet Àr det sista landet att underteckna medlemsförhandlingarna vilket kommer att sÀtta press dem.
GĂ„r det att utesluta ett medlemsland ur Nato?
Eva Hagström Frisell: Nej, det finns ingen sÄdan klausul. I Nato handlar det om diskussioner och politiska förhandlingar tills man Àr överens. Det Àr inte heller aktuellt att utesluta nÄgot medlemsland.
Jakob Hallgren: Det finns sÄklart ett starkt intresse att Turkiet Àr fortsatt medlem i Nato. Att Turkiet Àr med i Nato har alltid varit [-] viktigt för hela Natos förmÄga att försvara sig, sÄ var det mot Sovjetunionen och sÄ Àr det mot Ryssland.
Om det inte gĂ„r att utesluta, kan man straffa NatolĂ€nder som gĂ„r Ă„t âfel hĂ„llâ demokratiskt, och i sĂ„ fall hur?
Eva Hagström Frisell: Det finns inga mekanismer som styr hur man ska agera i Nato utan man har litat pÄ att genom politiska samtal kunna pÄverka medlemstaterna. Nato handlar ytterst om ett gemensamt försvar och Àr inte en lika bred organisation som EU.
Vad hÀnder om ett medlemsland inte lÀngre uppfyller kraven som stÀlls vid en ansökan, exempelvis kravet om demokrati?
Eva Hagström Frisell: Det har aldrig varit aktuellt och det finns ingen mekanism att ta till. Tanken Àr att genom det politiska samarbetet kunna pÄverka staterna sÄ att de hÄller sig till grundprinciperna, i stÀllet för att utesluta dem."
