Men titta đ
" Det har existerat omkring tvĂ„ tusen handgjorda exemplar av den florentinske författaren Dante Alighieris verk âDen gudomliga komedinâ. Samtliga exemplar var avskrifter. Det vill sĂ€ga handgjorda kopior som var mycket dyra att tillverka. De flesta som tog del av bokens innehĂ„ll gjorde det genom upplĂ€sningar av verket. Böcker var sĂ€llsynta, dyrbara och fĂ„ förunnat att Ă€ga.
ANNONS
Med boktryckarkonsten, som uppfanns 1440 av Johannes Gutenberg, sÀnktes priset pÄ böcker avsevÀrt. Men spridningen av böckerna nÄdde fortfarande bara mindre delar av samhÀllet. Det tog ytterligare 400 Är innan boktryckningen faktiskt blev en massmarknad. Först med industrialiseringens serieproduktion och avancerade tillverkningsmetoder kunde litterÀra verk kopieras och sÀljas i stora mÀngder.
JÀmfört med den gradvisa spridningen av det skrivna ordet under nÀrmare 600 Är av mÀnniskans historia har Internet omstöpt vÄrt samhÀlle betydligt snabbare. PÄ omkring 30 Är har villkoren för dags- och kvÀllspressen, boken, filmen, musiken, den offentliga debatten, detaljhandeln, datorspelen, sjukvÄrden, kommunikationen och minst ett dussin omrÄden till förÀndrats fundamentalt.
MÄnga av dessa förÀndringar har blivit sjÀlvklarheter i vÄr vardag. Appar i vÄra telefoner har pÄverkat hur vi konsumerar, kommunicerar och letar rÀtt pÄ information. Det gÀller Àven finansmarknaden. Miljoner smÄsparare lyckades, genom att koordinera sina köp, i början av 2021 höja börskursen pÄ det helt utrÀknade bolaget Gamestops aktiekurs.
ANNONS
Varje digitalisering har inneburit att mellanhÀndernas makt och inflytande har ifrÄgasatts och omförhandlats. NÀr kopieringen av musik och film blev digital utmanades de tidigare sÄ starka skivbolagens monopol över musikutgivning och distribution. NÀr dagspressens digitala annonser pÄ bara nÄgra Är fullkomligt Äts upp av Facebook och Google hÀnde nÄgot motsvarande, det framtvingade en reaktion och anpassning frÄn befintliga aktörer.
TÀnk om nÄgot liknande Àr pÄ vÀg att ske, fast för riksbanker, affÀrsbanker och försÀkringsbolag?
2008 skriver en person under namnet Satoshi Nakamoto en text som beskriver vilka principer som skulle styra en decentraliserad valuta. Namnet pÄ den valutan Àr Bitcoin. Det var den första sÄ kallade kryptovalutan som lanserades. Under mÄnga Är Àr Bitcoin inget mer Àn en lustig kuriositet bland datornördar och radikala liberaler. 2010 skedde det första köpet med Bitcoin, en pizza köptes för 10 000 Bitcoins. En Bitcoin var dÄ vÀrd omkring 0,008 kronor. Idag Àr en Bitcoins marknadsvÀrde 536 000 kronor.
ANNONS
Det totala vÀrdet av samtliga kryptovalutor Àr i skrivande stund 2 biljoner dollar. Det Àr ungefÀr lika mycket som marknadsvÀrdet pÄ vÀrldens mest vÀrdefulla företag, Apple. Eller nÄgot mer Àn Italiens, Brasiliens eller Kanadas totala bruttonationalprodukt. En annan relevant jÀmförelsepunkt Àr det totala vÀrdet pÄ allt guld i cirkulation: 11 biljoner.
En vanlig förestÀllning Àr att kryptovalutornas vÀrde mest Àr en stor bubbla, bestÄende av fullkomligt vÀrdelösa ettor och nollor. Och det ligger nÄgot i det pÄstÄendet. Men det kan sÀgas gÀlla för samtliga valutor och vÀrdepapper vars pris ju styrs av förtroende och förhoppningar.
Men kryptovalutor som Bitcoin Àr i det hÀr sammanhanget inte huvudrollsinnehavaren utan blott ett smörjmedel för nÄgot helt annat, betydligt större, som kan jÀmföras med Gutenbergs uppfinning av tryckpressen.
För det Nakamoto lanserade 2008 var egentligen inte en valuta utan en decentraliserad huvudbok. En sorts förteckning dÀr alla transaktioner mellan individer Àr offentliga. Vad detta i praktiken betyder Àr att samtliga mellanhÀnder pÄ finansmarknaden, i teorin, kan tas bort och ersÀttas av enskilda privatpersoner.
Genom den sÄ kallade blockkedje-tekniken, som Nakamoto lanserade, lÀggs information (block) till i en strÀng (kedja) av information. Det Àr detta som utgör grunden för den decentraliserade finansmarknaden.
Finansiella transaktioner Àr idag en av vÀrldens största industrier: banker, finansinstitut, försÀkringsbolag och andra agerar mellanhÀnder. De tjÀnar pengar pÄ transaktionsavgifter och att leverera finansiella tjÀnster till privatpersoner och företag. Denna industri beskrivs ofta som sjÀlva motorn i den globala kapitalismen.
Decentraliserad finans, eller DeFI som det förkortas, utmanar dessa kapitalintensiva industriers monopol pÄ att vara mellanhÀnder. SjÀlva tekniken Àr redan i bruk. Och infrastrukturen för dess anvÀndning Àr telefonen du har i din ficka.
Ănnu Ă€r DeFi i sin linda. De tjĂ€nster som finns anvĂ€nds av en rĂ€tt liten grupp av entusiaster och teknikpionjĂ€rer. Exempel pĂ„ DeFi-tjĂ€nster Ă€r betalningstjĂ€nster, funktioner för lĂ„n och utlĂ„ning, försĂ€kringskontrakt och handelsplatser för kryptovalutor som Bitcoin. Det Ă€r tjĂ€nster och funktioner som vi idag tar för givet att banker och försĂ€kringsbolag sköter Ă„t oss. Ingen av dessa uppstickare har Ă€nnu en sĂ„dan spridning att de utmanar den traditionella finansmarknadens aktörer.
Men som föregÄende decennier har lÀrt oss sÄ kan det gÄ snabbt nÀr spridningen bland vanligt folk drar igÄng. Vad vi dÄ sannolikt Àven kommer att möta Àr en motreaktion frÄn redan existerande aktörer pÄ finansmarknaden.
Varje stor decentralisering av produktion och distribution möts av en regulativ motreaktion. Det vill sÀga: Befintliga aktörer blir nervösa över vad förÀndringen innebÀr för deras eget inflytande. TÀnk musikbolagens reaktion pÄ Napster under början av 2000-talet. Eller Taxibranschens rÀdsla för Uber under 2010-talet. Dagens banker och försÀkringsbolag kommer inte att agera annorlunda.
Vi har att vÀnta krav pÄ styrning, reglering och begrÀnsningar. Det Àr ocksÄ sannolikt att banker och försÀkringsbolag kommer att lÀra av och lÄta sig inspireras av den decentraliserade finansmarknaden.
DeFi bÀr pÄ mÄnga löften. De flesta av dem Àr vÀldigt abstrakta. Det Àr dessutom inte första gÄngen vi lovas frihet frÄn kapitalismens monopolaktörer och mellanhÀnder utan att nÄgon mÀrkbar förÀndring egentligen sker.
Under 1990-talet uppstod en livskraftig rörelse som syftade att sprida den öppna kÀllkodens evangelium till datoranvÀndarna. Mjukvaruföretaget Microsoft och dess lÄsta operativsystem Windows var i skottgluggen. Olika Linuxvarianter skulle göra datoranvÀndningen mer effektiv, transparent och framförallt gratis.
Men Linux var pÄ tok för komplicerat för genomsnittskonsumenten och dess andel av den totala marknaden för operativsystem översteg aldrig nÄgon procent. I stÀllet för att bli en massprodukt anvÀndes Linux-systemets kÀllod i en rad applikationer och system som verkade i bakgrunden. Den öppna kÀllkoden revolutionerande inte vardagskonsumentens liv. Men tillrÀckligt mÄnga av den öppna kÀllkodens idéer letade sig ÀndÄ in i vÄra liv pÄ omvÀgar. MÄnga av de appar och program som vi anvÀnder dagligen Àr helt byggda pÄ Linuxsystem och öppen kÀllkod.
PÄ liknande vis kommer sannolikt mÄnga DeFi-innovationer att förÀndra vÄra liv. Inte genom att helt vÀlta Trygg-Hansa eller Nordea. Men dÀremot kommer trycket pÄ att decentralisera och förenkla finansiella transaktioner bli allt större. Det Àr en utveckling som bara Àr av godo. MÄnga av kapitalismens mest framgÄngsrika aktörer tjÀnar egentligen enbart pengar pÄ att vara menlösa grindvakter. De tar ut smÄ transaktionsavgifter för tjÀnster som utan mellanhÀnder vore gratis.
Att tala om en demokratisering av finansmarknaderna Àr kanske Ànnu för tidigt. Men om det Àr nÄgot ett liv i den digitala epoken har lÀrt oss sÄ Àr det att förÀndring kan komma vÀldigt snabbt. Mellan att boktryckarkonsten uppfanns och att det blev en massprodukt tog det omkring 600 Är. SÄ lÀnge kommer vi inte behöva vÀnta pÄ en decentralisering av vÄra finansmarknader."
gp.se
En revolution vÀntar finansmarknaden
Kapitalismens mellanhÀnder ÄderlÄter varje Är konsumenter pÄ miljarder kronor i avgifter helt i onödan.
