Men titta, en helt ny opinionsbildningsartikel i MilitĂ€rhistoria đ
DÀrför tar vi detta pÄ temat Kungahus, utpressningsmonopol och Gustav V:s förehavanden med Hajby ur ett geopolitiskt perspektiv:
DÄ homosexuella handlingar mellan vuxna avkriminaliserades först Är 1944 kunde Haijby bli dömd för otukt om han erkÀnde eller offentligt gick ut med sina pÄstÄenden kring kungen. Gustav V sjÀlv, pÄ grund av sin rÀttsliga immunitet, kunde dock inte straffas. Men en skandal skulle ha skadat monarkins och kungahusets anseende hos befolkningen varför man istÀllet gjorde utbetalningar till Haijby.
Den pÄstÄdda relationen blev först kÀnd i en trÀngre krets, sedan Haijbys hustru Anna som orsak i sin skilsmÀssoansökan 1936 uppgett att hennes man varit otrogen med kungen. PÄ initiativ av riksmarskalken och mot en ersÀttning av 15 000 kr fick man henne att Àndra motiveringen. Hovets advokat Conrad Quensel fick i uppdrag att förmÄ Kurt Haijby att emigrera utomlands, och skulle betala honom ett mindre belopp Àn det som var avsett för Anna Haijby. Hon fortsatte emellertid att pressa hovet pÄ pengar och sammanlagt utbetalades till makarna under denna tid 34 465 kr.
Kurt Haijby fick 1 500 kr för att emigrera till USA och dessutom skulle 3 000 utbetalas i New York. Haijby Ă„tervĂ€nde dock inom nĂ„gra mĂ„nader till Sverige och hustrun. Han hĂ€vdade att han blivit lurad av de svenska myndigheterna och inte fĂ„tt nĂ„gra pengar â den offentliga förklaringen kom senare att lyda - att pĂ„ grund av sin brottsbelastning torde han dock inte haft möjlighet att pĂ„ laglig vĂ€g ta sig in i USA. Efter hemkomsten hĂ€vdade han att han var stĂ€lld pĂ„ bar backe men hösten 1937 lyckades makarna med hovets pengar Ă„terköpa Restaurangen Lido. Efter överlĂ€ggningar inom hovet, och inhĂ€mtande av konungens Ă„sikt, kom olika former av hjĂ€lp att ges Haijby, det var nĂ€mligen inte bara Hajby det hela handlade om...Bland annat inköptes en kaffehandel Ă„t honom och slutligen fick han med hovadvokatens hjĂ€lp hyra Trystorps slott i NĂ€rke dĂ€r han skulle bedriva pensionatsrörelse. För inredning och möblering av slottets 24 rum fick han av hovet 30 000 kr.
I september 1938 inleddes en undersökning mot Haijby betrÀffande misstanke om sexuell otukt mot minderÄriga pÄ SÀrö, dÀr kungen och etablissemanget vistades ofta sommartid . Under förhören antydde Haijby att han hade en affÀr med Gustav V. Misstankarna gÀllde dock tvÄ gossar, 11 och 13 Är gamla, av vilka den Àldre med förÀldrarnas tillÄtelse delat hotellrum med Haijby en vecka pÄ SÀrö och nÄgra mÄnader senare rymt hemifrÄn i avsikt att per cykel ta sig frÄn Göteborg till Kurt Haijby i Stockholm. DÄ som vore det en skÀnk frÄn ovan sÄ ingrep överstÄthÄllare Torsten Nothin, som informerade justitieministern Karl Gustaf Westman som i sin tur kontaktade polismÀstare Erik Fontell i Göteborg. I december blev Haijby anhÄllen i Stockholm, förd till Göteborg för förhör och följande dag Äterförd till Stockholm och Beckomberga sinnessjukhus.
Enligt Henning Sjöström fanns det inte nÄgon laglig befogenhet för detta gripande dÄ bevisningen i september visat sig bristfÀllig. BÄda pojkarna hade dock vittnat om övergreppen....
Haijby intogs under tvÄ veckor pÄ Beckomberga för observation, nÄgot som vid tiden var rekommenderat av Medicinalstyrelsen vid homosexuell otukt med minderÄriga. Hovet hade vid det hÀr laget betalat ut minst 100 000 kr till Haijby. Inför utskrivningen frÄn Beckomberga sjukhus torde Haijbys val ha stÄtt mellan Ätal och emigration.
Haijby övertalades att, mot ett mÄnatligt underhÄll om 425 kronor, utvandra till Tyskland efter att ha skrivit under en överenskommelse om att hÄlla inne med fortsatta anklagelser mot kungen.
Stockholms allsmÀktige polischef som fick sin Serafimerorden för den bedriften, drog med hjÀlp av personliga kontakter i Tyskland till att möjliggöra hans inresa - vilka kontakter just det handlade om behöver nog inte nÀmnas vidare dÄ det ger sig med viss sjÀlvklarhet...
SÄ en tid senare greps Hajby logiskt nog i Tyskland ocksÄ, anklagad för tvÄ nya fall av otukt med minderÄriga pojkar, och blev sÄ smÄningom naturligtvis dömd för detta. Efter avtjÀnat straff förblev Haijby i Gestapos förvar pÄ grund av en ytterligare utredning om falsk angivelse. Vilhelm Moberg hÀvdade att polismÀstare Erik Fontell i Göteborg, hade tillfrÄgats av Gestapo om den svenska polisen hade nÄgot intresse av att Haijby hölls i koncentrationslÀger i Tyskland och att myndigheterna dÀr i sÄ fall gÀrna skulle stÄ till tjÀnst.
Den tjĂ€nstvilligheten innehĂ„ller Ă€ven ett gammalt och bekant namn, nĂ€mligen ingen mindre Ă€n Thede Palms vĂ€n Reinhard Gehlen, som vi har tjatat om en evighet vilket kanske tidigare förefallit lite mĂ€rkligt, men nu gĂ„r det alltsĂ„ ihop sig đ
Men denna förfrÄgan frÄn Gestapo blev enligt den officiella versionen till en ren rutinförfrÄgan, detta eftersom "skyddshÀkte" i koncentrationslÀger av sexualförbrytare var obligatorisk enligt gÀllande tysk strafflag. I februari 1940 utvisades dock Haijby till Sverige och ÄtervÀnde till hustrun och skötseln av Lido.
Han hade alltsĂ„ försĂ€krat sig vĂ€l... Men lugn, det blir Ă€nnu bĂ€ttre đ
Vid Ă„terkomsten till Sverige tog Haijby kontakt med en "pĂ„ grund av beredskapsförhĂ„llandet" telefonövervakad skandalskrivare â Gustaf Ericsson â i avsikt att ge ut en nyckelroman om hela historien.
Det mÄnatliga bistÄndet frÄn hovet hade av uppenbart taktiska skÀl dÄ upphört vid hans Äterkomst till landet. Torsten Nothin uppdrog dock Ät Alvar Zetterquist, chef för kriminalpolisen i Stockholm, att "övertala" Haijby att frivilligt bli inlagd pÄ Beckomberga sjukhus...., vilket dÀrför ocksÄ skedde under en period mars-maj 1941 - för att minska den skada Haijby skulle kunna vÄlla riket.
Kriminalpolischef Zetterquist uppger dock att Haijby mest var permitterad frĂ„n sjukhuset för att kunna deltaga i den dagliga skötseln av restaurangen i Stockholm, som stod i Anna Haijbys namn - man tar sig stilla för pannan, inte sant đ
I början av 1945, dÄ Haijby Äterigen formellt stod i ledningen för restaurangen, informerades han dÀrför helt ovÀntat pÄ Nothins initiativ om att restaurangens utskÀnkningstillstÄnd inte skulle kunna förnyas. Anledningen angavs vara de grova brott han dömts för över 20 Är tidigare.... Detta ledde till en akut försÀmring av Haijbys psykiska hÀlsa. Han togs dÀrför strax efter in pÄ Södersjukhuset under diagnosen depression...
Under 1946 betalades dÀrför, naturligtvis av rena humanitÀra skÀl, ytterligare 15 000 kr ut till Haijby, mot löfte om att ingen bok skulle tryckas. Trots detta offentliggjorde Haijby sina anklagelser om rÀttsövergrepp mot honom i den pÄ eget förlag utgivna nyckelromanen Patrik Kajson gÄr igen. Boken lÀmnade tryckeriet den 5 december 1947. Upplagan var pÄ 1 000 exemplar. Under december trÀffades Zetterquist och riksmarskalk Ekeberg hos justitieminister Zetterberg, varvid Zetterberg informerade regeringen.
Ingen önskade en tryckfrihetsrĂ€ttegĂ„ng. Senare inköpte polischefen större delen av upplagan av Haijby och lagrade den i polishuset. Inköpet bekostades till hĂ€lften med en del av hovförvaltningens tidigare utstĂ€llda medel, som Kurt Haijby lĂ€mnat i Zetterquists förvar, dels i hemlighet av Anna Haijby...., som "oroade sig" för Kurt Haijbys psykiska hĂ€lsa. Hon bidrog ocksĂ„ med kontanter för att ge Kurt Haijby intrycket att utbetalningarna frĂ„n hovet fortsatt efter bokutgivningen. TĂ€nka sig, en liten Esther var det alltsĂ„ i henne.... đ
Med tiden blev dÀrför Haijby ocksÄ intresserad av att Äterta köpet, eftersom han ville sprida boken i vidare kretsar. Efter kontakt med Zetterqvist Äterköptes böckerna under 1951, nÀr historien redan hade blivit kÀnd för allmÀnheten. à terigen var det en utbetalning frÄn Anna Haijby som gjorde affÀren möjlig - svinhugg gick igen. Haijby gav ut ytterligare en upplaga 1952. En nyutgÄva utkom 1979.
Kurt Haijby skrev efter kung Gustaf V:s död ett stort antal brev till olika myndigheter om de olika rÀttsövergrepp han hÀvdade att han utsatts för. Justitiekanslern (JK) Olof Alsén inledde en undersökning av hÀndelseförloppet, en undersökning som med undantag av slutresultatet hemligstÀmplades till Är 2002. JK-utredningen kom fram till att det inte kunde bevisas att Haijby skulle ha behandlats otillbörligt. PÄ JO:s initiativ, och i samrÄd med regering och kung Gustaf VI Adolf, skedde 1952 en förundersökning som snabbt kunde leda till Ätal mot Haijby för utpressning.
Under rÀttegÄngen genomfördes en sinnesundersökning av Kurt Haijby av professor Gösta Rylander. I sitt utlÄtande i november 1952 skriver Rylander att Haijby har utfört sina handlingar under inflytande av psykisk abnormitet, som dock inte var sÄ grov att Haijby kunde ses som sinnessjuk och att han inte var i behov av nÄgon vÄrd pÄ sinnessjukhus. I slutet av rÀttegÄngen kom Haijby ocksÄ att pÄstÄ sig ha blivit förförd av Gustaf V redan Är 1912 nÀr han vid 14 Ärs Älder sÄlde majblommor pÄ slottet. Detta pÄstÄende kunde med vittnens hjÀlp dock tillbakavisas i domstolen. Kurt Haijby dömdes inför stÀngda dörrar 1952 till Ätta Ärs straffarbete av Stockholms rÄdhusrÀtt för grov utpressning. Straffet sÀnktes 1953 av Svea hovrÀtt till sex Ärs straffarbete. Dom kunde avkunnas huvudsakligen pÄ grund av ett vittnesmÄl, det av den bokköpande Kriminalpolischefen Alvar Zetterquist....
à r 1952 blev HaijbyaffÀren en av Ärets stora hÀndelser och i ett par ledare i Dagens Nyheter argumenterade Herbert Tingsten för att det som skett var upprörande och krÀvde ett offentligt klargörande av vad som hÀnt. Herr Tingsten redaktören han som gÀrna vill bestÀmma - var de primitiva kÀnslorna hör hemma...
Haijby slÀpptes frÄn fÀngelset 1956 av hÀlsoskÀl, efter flera avslagna nÄdeansökningar. Han begick sjÀlvmord i augusti 1965, ett Är efter Anna Haijbys död - var hon förvarade informationen kommer kanske att visa sig nu...
I tidvis mycket frÀna debatter i press och riksdag talades det om "rÀttsröta", och vissa högre ÀmbetsmÀns agerande i samband med affÀren kritiserades. SÀrskilt Vilhelm Moberg var aktiv med att kritisera bÄde det svenska rÀttssamhÀllet och monarkin som institution.
Det Àr givetvis med viss naturlighet i detta land hyfsat omstritt hur stor sanning som lÄg bakom Haijbys anklagelser. Haijby sjÀlv och hans advokat Henning Sjöström argumenterade konsekvent för att historien var sann, att Haijby utsatts för rÀttsövergrepp och att ett förhÄllande existerat under vissa av Haijby angivna perioder pÄ 1930-talet. Vilhelm Moberg anslöt sig till Haijbys syn och ansÄg att detta var en del av den allmÀnna rÀttsrötan i samhÀllet. Det framgÄr ocksÄ av JK:s utredning att det förekommit liknande utbetalningar frÄn hovet till andra personer "för nÄdigt kÀnt ÀndamÄl". MÄnga förefaller ocksÄ ha trott pÄ dessa anklagelser, dÀribland statsministern Erlander. Andra förhöll sig mera skeptiska, som exempelvis finansministern Ernst Wigforss: "Kungen? SÄ vital vid hans Älder? BeundransvÀrt!"
Av statsminister Erlanders efter femtio Är publicerade dagböcker framgÄr att regeringens medlemmar förvÄnades över att JK i sin utredning frikÀnde Torsten Nothin, men har man tatt Nothin i bÄten fÄr man roŽn i land det sÄklart, han började ju dock som socialdemokrat..
Visserligen menade JK i sin föredragning för regeringen att flera av de ifrÄgasatta ÄtgÀrderna kunde ha varit Ätalbara, om det inte som i det hÀr fallet gÀllt skyddet av konungen och det Serafimerordenbringande statsintresset. Erlander ansÄg denna hÄllning "skrÀmmande". Han Äterger ocksÄ en berÀttelse frÄn kungens mÄngÄrige kammartjÀnare om utpressning frÄn flera av kungens chaufförer efter sexuella nÀrmanden och om kungens sexuella inviter mot honom sjÀlv. Trots ÄtgÀrderna mot Haijby skulle JK Alsén, i samtal med Erlander, ha angett ryktena om hans relation med kungen som "sanna".
à r 2008 publicerade advokaterna Lena Ebervall och Per E. Samuelson romanen Ers MajestÀts olycklige Kurt, som enligt författarna skall bygga pÄ egna kÀllforskningar, utöver pÄ den facklitteratur som redan skrivits i Àmnet. Romanen ansluter sig i sina huvuddrag till Haijbys, Mobergs och Sjöströms linje. Av olika intervjuer och tidningsartiklar framgÄr att Ebervall och Samuelson ser utgivandet av förre riksÄklagaren Heumans bok 1978 om Kejne- och Haijby-affÀrerna som ett lyckat försök, i ett lÀge nÀr socialdemokraterna efter över 40 Ärs regeringsinnehav avlösts av en borgerlig regering som inte i eget intresse skulle vilja bibehÄlla hemlighetsstÀmplarna, att ÀndÄ avleda allmÀnhetens intresse ytterligare nÄgra decennier frÄn rÀttsövergrepp som socialdemokraterna kunnat fÄ bÀra ett politiskt ansvar för.
militarhistoria.se
SpionmÀstaren skyddade nazister
Under andra vÀrldskriget kartlade generalmajor Reinhard Gehlen
