Vi sĂ„g det verkligen aldrig komma đ
Aaaaaarne....
"
Det sÀgs att elitidrottare bör vÀlja sina förÀldrar med omsorg. Snabbhet, styrka och uthÄllighet, liksom hur vÀl kroppen svarar pÄ trÀning, avgörs till stor del av genetik.
MÄnga av dagens stora stjÀrnor, som stavhopparen Armand Duplantis, skidÄkaren Frida Karlsson och mÄngkamparen Bianca Salming, har alla förÀldrar med framgÄngsrika idrottskarriÀrer bakom sig.
Men det gÄr att förbÀttra sitt arv, för den som Àr villig att chansa.
â Det finns undersökningar som visar att elitidrottare Ă€r villiga att ta stora risker för att bli bĂ€st, att till och med testa behandlingar som innebĂ€r livsfara, sĂ€ger Ă ke AndrĂ©n-Sandberg, lĂ€kare och dopingexpert.
â DĂ€rför tror jag att gendoping Ă€r nĂ„got vi fĂ„r rĂ€kna med framöver, trots riskerna.
Doping och medicinsk utveckling har alltid gÄtt hand i hand, enligt à ke Andrén-Sandberg. Idrottare som vill fuska kan inte utveckla egna dopingmetoder, utan anvÀnder sÄdant som redan finns tillgÀngligt eller experimenteras med i forskarvÀrlden.
I takt med att genterapin har utvecklats har dopingjÀgare, som försöker hÄlla idrotten fri frÄn fusk genom kontroller och övervakning, befarat att atleter ska börja mixtra med sin egen arvsmassa för att fÄ starkare muskler eller bÀttre kondition.
SÄ: blir OS i Tokyo det första OS med deltagare som Àr mutanter?
Genterapi Ă€r en medicinsk metod som gĂ„r ut pĂ„ att behandla och bota sjukdomar genom att transplantera in friska gener i kroppen, eller att aktivera gener som normalt Ă€r âtystaâ. ForskarvĂ€rlden har stora förhoppningar pĂ„ tekniken som har utvecklats sedan 1970-talet, men bakslagen har varit mĂ„nga. I slutet av 1990-talet dog en patient vars immunförsvar reagerade sĂ„ kraftigt pĂ„ en behandling att det ledde till organkollaps.
NÄgra Är senare togs ett kliv framÄt, nÀr patienter med svÄr immunbrist fick bÀttre immunförsvar tack vare genterapi.
Men vid en uppföljningskontroll visade det sig att flera av patienterna hade utvecklat cancer â behandlingen som hade förbĂ€ttrat immunförsvaret hade ocksĂ„ aktiverat gener som stimulerar celldelning.
Det finns alltsÄ mÄnga risker med tillföra genetiskt material till kroppen. Det sÀger Carl Johan Sundberg, professor i molekylÀr och tillÀmpad arbetsfysiologi vid Karolinska institutet.
â Man kan fĂ„ en för stor mĂ€ngd av nĂ„got som genen stimulerar, till exempel röda blodkroppar. Om man med tillförsel av en gen pĂ„verkar tillvĂ€xt av muskler kan Ă€ven andra saker hĂ€nda, exempelvis att tumörer utvecklas.
De senaste Ă„ren har utveckÂlingen inom genÂterapi accelererat. I dag Ă€r uppĂ„t 20 beÂhandlingar för bland annat muskelÂsjukdomar och cancer godkĂ€nda inom EU, och anses bĂ„de effektiva och sĂ€kra. Inom bara nĂ„gra Ă„r vĂ€ntas mĂ„nga fler terapier bli godkĂ€nda, bland annat mot blödarÂsjuka.
â Man kan absolut tala om ett genombrott för genterapier. De botar Ă€n sĂ„ lĂ€nge inte de stora folksjukdomarna, men kan trots det vara anvĂ€ndbara för sjukvĂ„rden och patienter, sĂ€ger Carl Johan Sundberg.
Genterapier kan bĂ„de lindra och bota sjukdomar, och i förlĂ€ngningen rĂ€dda liv. Men de kan ocksĂ„ anvĂ€ndas för att förbĂ€ttra mĂ€nniskokroppen â och det Ă€r dĂ€r Ă ke AndrĂ©n-Sandberg och andra dopingjĂ€gare har synpunkter.
â Risken Ă€r att behandlingen sĂ€tter igĂ„ng reaktioner i kroppen som inte gĂ„r att stoppa.
Samtidigt skulle genterapi i framtiden möjligen ocksÄ kunna anvÀndas för att lÀka skador, genom att reparera trasiga muskler.
â Att lĂ€ka en skada med hjĂ€lp av genterapi och dĂ€rmed Ă„terstĂ€lla funktionen ser jag inget problem med, men man fĂ„r inte förbĂ€ttra den, sĂ€ger Ă ke AndrĂ©n-Sandberg.
Han bedömer det som âytterst osannoliktâ att elitidrottare redan nu hĂ„ller pĂ„ med gendopning.
â Vi har sĂ„ bra koll pĂ„ eliten, Ă„tminstone i vĂ€stvĂ€rlden. Men det gĂ„r förstĂ„s inte att sĂ€ga att det inte pĂ„gĂ„r nĂ„gonstans.
Repoxygen? Larmet gick direkt nÀr den tyske coachens mejl avslöjades.
Strax innan OS i Turin skulle inledas i februari Ă„r 2006 briserade en bomb â i form av en e-postvĂ€xling. Den tyske löparcoachen Thomas Steinmann stod anklagad för att ha försett sina minderĂ„riga adepter med steroider. Under rĂ€ttegĂ„ngen avslöjades att han Ă€ven skickat mejl till en lĂ€kare för ett nederlĂ€ndskt skridskolag i jakt pĂ„ Repoxygen, och klagat pĂ„ att substansen var sĂ„ svĂ„r att fĂ„ tag pĂ„.
Larmet gick direkt i antidopingkretsar.
Repoxygen var inte vilken substans som helst, utan en nyligen framtagen genterapi mot blodbrist, som tillför kroppen en gen för att öka produktionen av röda blodkroppar. Preparatet skulle kunna anvÀndas som bloddopning för att fÄ mer syre till musklerna och öka uthÄlligheten, men den svenske dopingexperten Bengt Saltin varnade för att behandlingen likavÀl kunde leda till blodproppar och död.
Gendoping förbjöds visserligen av den internationella antidopingÂorganisationen Wada Ă„r 2003, men Steinmann-fallet skakade om dopingjĂ€garna.
Var tekniken redan hÀr, under Turin-OS? Hur mÄnga mutanter skulle upptÀckas de kommande Ären? Och vilka risker skulle idrottarna utsÀtta sig för i sin jakt pÄ medalj?
Illustration av skadat DNA. Att testa för virala vektorer kan avslöja om idrottare tillförts gener.
Men inget hÀnde. OS i Turin, Beijing, Vancouver, London, Sotji, Rio och Pyeongchang passerade utan att en enda gendopad idrottare upptÀcktes. Hur det blir i Tokyo ÄterstÄr att se.
Enligt Carl Johan Sundberg Ă€r det inte uteslutet att gendoping Ă€ndĂ„ föreÂkommer. Rykten gĂ„r, men Ă€nnu har ingen idrottare fastnat i antidopingÂorganisationen Wadas tester. Om det beror pĂ„ att det inte förekommer eller pĂ„ brister i testmetoderna Ă€r oklart, men inför Tokyo-OS ska nya metoder vara pĂ„ plats.
Carl Johan Sundberg har i mÄnga Är varit medlem i Wadas expertkommitté för gendoping och granskat forskningen bakom testerna.
â Wada Ă€r av naturliga skĂ€l förtegna om vad de kan hitta. Men det gĂ„r bland annat att testa för virala vektorer, som anvĂ€nds för att föra in gener i kroppen.
à ke Andrén-Sandberg menar att det blodpass som infördes för drygt tio Är sedan, och som registrerar idrottares blodvÀrden över tid, skulle upptÀcka om en gen tillförs för att öka produktionen av röda blodkroppar. Muskeldoping dÀremot, dÀr gener tillförs till speciella muskelomrÄden för att öka muskelmassan, Àr svÄrare att upptÀcka.
â Samtidigt har vi koll pĂ„ elitidrottares resultat lĂ„ngt bak i tiden. Om nĂ„gon plötsligt höjer sin prestation ovanligt mycket sĂ„ mĂ€rks det.
Ryskt dopingtest. âInom gendopingen ligger vi före 99,99 procent av alla fuskareâ, hĂ€vdar Ă ke AndrĂ©n-Sandberg.
Det brukar hÀvdas att dopare alltid ligger steget före jÀgarna. Det stÀmde pÄ 1980- och 1990-talet, menar à ke Andrén-Sandberg, men inte lÀngre.
â De senaste Ă„ren har vi inte bara kommit ikapp fuskarna, utan gĂ„tt om dem. Det Ă€r jĂ€ttesvĂ„rt att dopa sig i dag utan att Ă„ka fast. Labbmetoder och det internationella samarbetet har förbĂ€ttrats enormt genom Ă„ren.
Det enda dopingjĂ€garna inte klarar Ă€r att upptĂ€cka Ă€r det som Ă ke AndrĂ©n-Sandberg kallar âindustriell dopingâ och âstatsdopingâ, dĂ€r högteknologiska labb eller stater Ă€r inblandade, som det omfattande fusk som upptĂ€cktes i Ryssland efter OS i Sotji 2014.
Gendopningen dÄ?
â DĂ€r ligger vi före 99,99 procent av alla fuskare. Genterapi Ă€r sĂ„ komplicerat att utföra att det i sĂ„ fall krĂ€vs hjĂ€lp av högklassiga forskare.
Det har ju exempelvis Kina?
â Absolut, men det skulle förvĂ„na mig mycket om sĂ„ var fallet. Vi har Ă€n sĂ„ lĂ€nge inte sett tecken pĂ„ statsdoping i Kina, men det gĂ„r förstĂ„s inte att utesluta, sĂ€ger Ă ke AndrĂ©n Sandberg.
Han anser att det Àr ofrÄnkomligt att gendoping kommer att börja förekomma nÄgon gÄng, men att det kommer dröja ett bra tag till.
â NĂ€r genterapi Ă€r en allmĂ€n, utbredd behandling inom sjukvĂ„rden kommer vi ocksĂ„ att fĂ„ de första dopingfallen. Men dĂ€r Ă€r vi inte riktigt Ă€n."
svd.se
Blir Tokyo första OS:et vi ser med mutanter? | SvD
Genterapi kan snart fÄ sitt stora medicinska genombrott, men
