Så vi tittar storögt och undrande på dessa märkliga diagram över skuldsättningen och industriproduktionen i EU?

Centralbankens styrränta har dessutom ingen mekanisk funktionsmässig koppling till bankernas utlåning, vilken alltså ligger på historiskt låga räntenivåer.

Men denna kurva har visst ökat en smula...så den ackumulerade räntekostnaden - compound interest - har uppenbarligen en roll i saken?

För det är väl så att att systemet är kreditbaserat och att den cirkulerande penningmängden till 97% består av bankernas krediter som skapas i de enskilda bankerna med vinstmaximeringsmotiv som incitament?

Så "kanske kanske" är det på så vis att efter skuldmättnaden - när inte den realekonomiska tillväxten kan försörja den ackumulerade räntekostnadstillväxten - så måste räntenivåerna rent mekaniskt sjunka för att inte den ackumulerade räntekostnaden skall haverera krediterna som tillgångar i bankernas balansräkningar....

vilket märkligt system...att ingen har kommit på detta...eller kanske bankerna har kommit på detta system?

Carl Norbergs foto.

Carl Norbergs foto.