Ryska historen Med Anglozionisterna bakom kontrollspakarna på alla sidor genom att bankernas pengar styrde den ekonomi som kontrollerade politiken.

SÅ varför blev det egentligen som det blev och vad hände sedan efter detta?
-----------------------------------------------------------------------------------------------

Tisdagen den 11 mars 1941 undertecknade president Roosevelt det en kort stund förut av kongressen definitivt antagna lagförslaget om hjälpen till demokratierna som det officiella namnet lyder, och satte därmed i kraft den kanhända märkligaste lag som statsmakterna i någon stat beslutit.

Lagen är unik i alla avseenden: genom sin innebörd och sitt omfång samt genom de konsekvenser, den kommer att få, oavsett hur resultatet dess utfärdande till sist skall te sig.

Lagens innebörd är, att en icke - krigförande stormakt ställer praktiskt taget alla sina materiella resurser av för krigföringen vitalt slag till förfogande för en annan makt eller rättare sagt för några andra makter, vilka befinner sig i brinnande krig.

I praktiken avses inte något kontant köp, utan efter krigets slut skola Storbrittanien och dess allierade återställa den kvarvarande materielen eller lämna ersättning för den förbrukade. Så länge som kriget pågår behöva de inte tänka på kostnaderna. Dessa bestridas av Förenta Staterna.

Under alla omständigheter ha Förenta Staterna tagit ståndpunkt på ett oryggligt sätt. Unionen har förenat sin lott med Storbritanniens, dess dominions och dess allierades, och britternas kamp kommer att föras med amerikanska medel. Hur den stora kraftmätningen slutar har därigenom ett förbund knutits, som inte kan upplösas utan vidare efter krigets slut.

Stockholms Tidningen 15 - 3 - 1941

Så i ljuset av detta börjar saker se lite märkliga ut.

Table 2-2: The Directors of American I.G. at 1930:
American I,G. Director Citizenship Other Major Associations
Carl BOSCH German FORD MOTOR CO. A-G
Edsel B. FORD U.S. FORD MOTOR CO. DETROIT
Max ILGNER German Directed I.G. FARBEN N.W.7 (INTELLIGENCE) office. Guilty at Nuremberg War Crimes Trials.
F. Ter MEER German Guilty at Nuremberg War Crimes Trials
H.A. METZ U.S. Director of I.G. Farben Germany and BANK OF MANHATTAN (U.S.)
C.E. MITCHELL U.S. Director of FEDERAL RESERVE BANK OF N.Y. and NATIONAL CITY BANK
Herman SCHMITZ German On boards of I.G. Farben (President) (Germany) Deutsche Bank (Germany) and BANK FOR INTERNATIONAL SETTLEMENTS. Guilty at Nuremberg War Crimes Trials.
Walter TEAGLE U.S. Director FEDERAL RESERVE BANK OF NEW YORK and STANDARD OIL OF NEW JERSEY
W.H. yon RATH Naturalized Director of GERMAN GENERAL U.S. ELECTRIC (A.E.G.)
Paul M. WARBURG U.S. First member of the FEDERAL RESERVE BANK OF NEW YORK and BANK OF MANHATTAN
W.E. WEISS U.S. Sterling Products
Source: Moody's Manual of Investments; 1930, p. 2149.
Note: Walter DUISBERG (U.S.), W. GRIEF (U.S.), and Adolf KUTTROFF (U.S.) were also Directors of American I.G. Farben at this period.
The management of American I.G. (later General Aniline) was dominated by I.G. or former I.G. officials. (See Table 9..9..) Hermann Schmitz served as president from 1929 to 1936 and was then succeeded by his brother, Dietrich A. Schmitz, a naturalized American citizen, until 1941. Hermann Schmitz, who was also a director of the bank for International Settlements, the "apex" of the international financial control system. He remained as chairman of the board of directors from 1936 to 1939. The original board of directors included nine members who were, or had been, members o[ the board of I.G. Farben in Germany (Hermann Schmitz, carl Bosch, Max Ilgner, Fritz ter Meer, and Wilfred Grief), or had been previously employed by I.G. Farben in Germany (Walter Duisberg, Adolph Kuttroff, W.H. yon Rath, Herman A. Metz). Herman A. Metz was an American citizen, a staunch Democrat in politics and a former comptroller of the City of New York. A tenth, W.E. Weiss, had been under contract to I.G.

Att IG Farben sidan hade inflytande den ryska centralbankens styrande organ Narkomfin, saknar knappast betydelse i detta, lika lite som att den militära delen av den Japanska statsförvaltningen också kunde påverkas genom det som kallades "Svarta Draken"

Trots allt, Pearl Harbour inträffade först den sjunde december och var alltså planerat sedan länge strategiskt.