Undrar varför i hela världen någon ens kan försöka att inbilla sig att en låntagares återbetalningsförmåga blir större av att man ökar skuldbelastningen? Att samma relativa troende befolkningsnumerär som nu tycks leva i denna villfarelse, en gång även trodde att jorden var platt, det förefaller ju i det närmaste vara en riktigt klyftig tankevurpa vid en jämförelse med dagslägets.

Om det alltså råder en brist på pengar i en ekonomi, och detta därför att för mycket pengar går åt till att betala räntor på gamla skulder i ekonomin, hur smart kan det då vara att låna mera och öka skuldsättningen för att betala dessa räntor, alltså att öka räntekostnaderna?Vem utom bankerna tjänar på detta? Svaret är givetvis ingen alls.
Om alltså likviditetsbristen skapar ett deflationistiskt klimat utifrån räntekostnadstillväxten, så kan väl för helvete inte lösningen på denna problemställning vara att göra räntekostnadstillväxten större! Idén med att öka skuldbelastningen är ju således uppenbarligen enbart syftande till bankernas fromma och inte det allmännas.
Undrar hur svårt det kan vara att förstå att ett deflationistiskt klimat är det omvända mot ett inflationistiskt klimat och att detta beror på att en alltmera växande del av hela ekonomin åtgår till den finansiella delen som avser räntor på sedan tidigare bildade skulder? Ok. Alla kanske inte fattar detta rakt av, men om man utger sig för att förstå saken, så bör man kanske även göra det!